Krönika Pisa-striden som rasar just nu avslöjar egentligen en ännu större skandal – den totala oviljan från politikerna att ta tag i skolans problem.
Å ena sidan, om skolans högsta företrädare medvetet har utnyttjat manipulerade resultat för politisk vinning så är det skamligt.
Å andra sidan, om de som vill ta över ansvaret bara försöker utnyttja den här krisen för att vinna politiska poäng så är det inte mycket bättre.
Det var extra tydligt i söndagens hetsiga partiledardebatt i SVT.
Ena gänget skrek ”Fusk”, ”Svek”, ”Haveri”, ”Avgå”.
Andra gänget var helt oförstående, ”Det går åt rätt håll”, ”Allt är uppåt”, ”Och går det inte åt rätt håll så är det i alla fall uppåt”.
Så här dumt skulle det naturligtvis inte kunna gå till inom vården.
Den svenska skolan, förskolor och fritidshem inräknade, har stora problem just nu och står inför ännu större utmaningar. Och behoven av kloka och modiga politiska beslut är större än någonsin.
Men ingen tycks ens intresserad av att ställa diagnosen. Vad är det som är fel? Vad behöver åtgärdas? Vad kan vi göra för att hjälpa lärarna?
Nä. Och i dag ligger, om ni ursäktar liknelsen, patienten på operationsbordet med brutet ben.
På vänstra sidan står ett gäng läkare som påstår att det nog egentligen är ett armbrott, och egentligen är det nog inte ens ett brott utan ett litet skrapsår, och patienten är egentligen friskare än någonsin.
På högra sidan står ett annat gäng läkare och skriker ”Ha, ha, ni har fel”. ”Det här ska vi anmäla till IVO, JO, polisen, EU och Förbrytartribunalen i Haag”.
Patienten har båda sidor för länge sedan glömt bort.
Så här dumt skulle det naturligtvis inte kunna gå till inom vården. Men när det gäller skolan är det exakt det som händer just nu.
Det är inte bara sjukt dåligt. Det är skamligt.
LÄS ÄVEN