Fyra av tio har lågt förtroende för skolan
Pisa Snart presenteras den nya Pisarapporten om 15-åringars skolresultat. Trots att senaste Pisa visade förbättringar är förtroendet för den svenska skolan mycket lågt, enligt en ny undersökning.
Nästan fyra av tio har ett mycket lågt eller ganska lågt förtroende för skolsystemet, enligt undersökningen från organisationen Maskrosbarn.
– Det är inte så konstigt att många är oroliga eftersom vi också har sett att klyftorna i skolan har ökat och är stora. Trots att man gjort satsningar på att skolan ska vara likvärdig för alla så är den inte det, säger Helen Klaesson, ansvarig för projektet Skolkurage hos Maskrosbarn.
Undersökningen har genomförts av Novus och drygt tusen personer i ett representativt urval har svarat.
Den nya Pisarapporten, som kan bli ett kvitto på om svensk skola verkligen är på väg åt rätt håll, presenteras på tisdag nästa vecka.
I förra mätningen hade svenska 15-åringar förbättrat resultaten i alla tre områden: naturvetenskap, matematik och läsförståelse, efter raset 2012. Resultaten var dock långt ifrån glansdagarna i början av 2000-talet.
Ett oroande tecken var också att svensk skola blivit sämre på att ge alla elever, oavsett bakgrund, samma förutsättningar att lyckas. Uppväxtförhållanden påverkar skolresultaten mer i Sverige än i många andra OECD-länder, enligt Pisa.
Att klyftorna vuxit är allvarligt, anser Maskrosbarn, även om det än så länge är oklart hur årets Pisa ser ut.
Okunskapen om skolans kompensatoriska uppdrag, det vill säga att ge alla elever samma möjligheter att uppnå skolans mål, är också stor, visar organisationens undersökning. Hela 66 procent vet inte vad skolans kompensatoriska uppdrag innebär.
– Det är ju allmänheten som fått svara på det, men vi har sett till och med hos lärare att det skiljer väldigt mycket i hur långt man tolkar att det uppdraget sträcker sig, säger Helen Klaesson.
Maskrosbarn anser att de resurser som satsats för att jämna ut klyftor och få en mer jämlik skola missar målet.
– I de politiska satsningarna för att få en jämlik skola tittar man väldigt mycket på föräldrars inkomst, utbildning och grad av bidragstagande. Men vi menar att man inte enbart kan titta på de faktorerna, man måste också titta på elevers hemsituation och andra faktorer som påverkar skolgången, säger Helen Klaesson.
Organisationen driver opinion framför allt för barn som växer upp med föräldrar med missbruk eller psykisk ohälsa, och vill särskilt lyfta vikten av extra stöd till just den gruppen. 26 procent av de barn som har en förälder med alkoholmissbruk går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet, vilket kan jämföras med cirka 16 procent bland alla.
– En stor grupp av barn glöms bort. Det är alarmerande och jätteviktigt att ta tag i, säger Helen Klaesson.
