Ekström om kritiken: ”Inga planer på att avgå”

Läs: Professorns kritik – Pisa försvårar för lärarna

Sverigedemokraterna kräver hennes avgång, Moderaterna och Liberalerna är stenhårda i sin kritik. Men Anna Ekström skjuter ansvaret på Skolverket, som får i uppdrag att skärpa sig och sina rutiner inför Pisa 2022.

– Jag har hela tiden ställt frågor om exkluderingen till Skolverket som är den ansvariga myndigheten, frågor som fått tydliga svar. Jag har inga planer på att avgå, säger hon.

Riksrevisionen visar att Skolverket har kommit med felaktig information. Hur kommer det sig att du har fortsatt förtroende för ledningen?

– Jag ser fram emot att vi går igenom och analysera Riksrevisionens rapport och jag räknar med att alla vi som är intresserade av svensk skola kommer att diskutera Riksrevisionens bedömningar. I dagsläget har jag förtroende för Skolverkets ledning och att i och med det uppdrag de fått kommer att säkerställa ett högt deltagande i Pisa 2022.

LÄSTIPS ”Erkänn, be om ursäkt – och avgå Anna Ekström!”

Skolverket: Borde informerat bättre

Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör:

– Det är inte så att Riksrevisionen säger att Skolverket gjort fel, utan att vi borde gjort mer. Det märker man på själva debatten, som handlar om exkluderade elever. Vi borde informerat skolorna bättre och följa upp resultaten. Då hade vi kunnat prata om hur det ser ut i svensk skola och vilka utmaningar vi har, säger han.

Nu får Skolverket i uppgift att säkra Pisa 2022.

– Vår förklaring bygger på vad skolorna säger, det är de som exkluderar elever. När vi följde upp de stora mängder elever som var exkluderade i förstudierna så gav de svar i enlighet med reglementet, säger Peter Fredriksson.

Han säger också att en omräkning skulle kunna innebära ett sämre resultat. Men att det inte ändrar myndighetens slutsatser: att svensk skola är dålig på likvärdighet, att svenskfödda elever höjer sina resultat medan utrikesfödda sänker sina. 

”Ställt frågor till Skolverket från dag ett”

Anna Ekström får också kritik för att hon försvarat urvalet.

– Jag har som alla andra noterat att graden av exkludering var hög. Departementet har redan från dag ett ställt frågor till Skolverket för att, det vill säga att fråga myndigheten om de har fog för de påståenden som görs. Och dessutom så gjorde OECD en granskning, säger Anna Ekström.

Du har sagt till Läraren.se att du har förtroende för OECD:s Pisa-granskning. Riksrevisionen menar att den saknar trovärdighet. Hur ser förtroendet ut idag?

– Jag har stort förtroende för OECD som organisation. Nu har jag noterat att Riksrevisionen är kritiska mot OECD:s granskning. Den skickades till Skolverket när den var klar, inte till utbildningsdepartementet. Jag utgår från att den kritik som Riksrevisionen har kommer man att observera från OECD:s sida, säger Anna Ekström.

Men hur kunde du säga att du har förtroende för rapporten, om det bara är Skolverket som fått den?

– Jag har precis som hela svenska regeringen ett stort förtroende för OECD. Jag kan konstatera att Riksrevisionen identifierar uppgifter i rapporten som inte stämmer och som OECD har rättat, säger Anna Ekström.

Hur ser du på beslutet att inte tillsätta en oberoende utredning. Vad hade hänt om Riksrevisionen inte tagit sig an frågan?

– Det är en hypotetisk fråga. Riksrevisionen hade påbörjat sin utredning innan OECD-granskningen kom.

LÄSTIPS Professorns kritik: ”Klart det påverkar resultatet”

”Felaktiga exkluderingar på flera håll”

Anna Ekström håller fast vid att exkluderingen främst rör utrikesfödda elever. Något som Riksrevisionen inte håller med om:

– Det har blivit felaktiga exkluderingar på flera håll. Det handlar inte bara om språkkriterier, utan om alla möjliga. Vi tycker att regeringen borde utreda om det ändå går att återinföra särredovisning om exkluderingsgrunderna. I senaste Pisa vet vi inte om elever exkluderats med anledning av språkkriteriet eller funktionsnedsättningar, säger Sofia Sandgren Massih, revisionsdirektör vid Riksrevisionen, till Läraren.se.

Anna Ekström:

– Den svenska sekretsslagstiftningen gör att man inte kan se vilka elever som exkluderats och på vilka grunder. Men jag tolkar Riksrevisionens rapport som att man måste sätta frågetecken kring utrikesfödda elevers resultat. Jag går på det som står i Riksrevisionens beslutade rapport.

Kritiken mot att tjänstemännens varningar inte nått vidare, hur ser du på den?

– Jag vill dementera den bilden. I den interna promemoria som togs fram konstaterade tjänstemännen att de svenska kunskapsresultaten står sig. Men man noterade också exkluderingsgraden. Och det var just de skrivningarna om exkludering som gjorde att vi ställt frågor till Skolverket.

Vad säger du om kravet på en egen svensk kunskapsmätning?

– Det är en mycket stor fråga som måste vägas mot merarbetet för lärare och elever. Jag har förhoppning om att de digitala nationella proven som vi har på gång kan användas för kunskapsinhämtning på ett sätt som dagens nationella prov inte kan användas till.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand håller inte med.

– Vi tycker att det är allvarligt att svenska politiker lutar sig så hårt mot internationella mätningar och särskilt Pisa. Det är klart att det är viktigt att kunna lita på att resultaten stämmer men frånvaron av ett eget nationellt system för att följa kunskaps- och trendutveckling gör att den politiska diskussionen blir haltande. Inget av de nationella proven har som syfte att följa trendutveckling. Vi har inget kvalitetssäkrat nationellt system som grund för prioriteringar, satsningar och viktiga politiska diskussioner, säger Johanna Jaara Åstrand.

LÄS ÄVEN

Riksrevisionen sågar Pisahanteringen