Så mycket ska pensionsåldern höjas
Pension
Pension tidigast från 64 år.
Och möjlighet att jobba till 69 år.
Räkna med allt senare pension.
Pensionsextra – läs alla delarna
Grattis på 65-årsdagen och tack för de här 34 åren.
Så kunde det låta i skolan när trotjänaren fyllde 65. Men den tiden är förbi sedan länge.
Nu kan du sluta under många år.
Och ännu mer flexibelt ska det bli. Men en sak är säker. Pensionsåldern kommer att höjas succesivt.
Redan i fjol höjdes den lägsta pensionsåldern från 61 år till 62 år. Det är först då du kan börja plocka ut den allmänna pensionen.
Men redan 2023 höjs den lägsta pensionsåldern till 63 år. Och tre år senare, 2026, är det dags igen. Då höjs den till 64 år.
”De flesta kommer få omkring 70 procent eller mer av sin slutlön i pension.”
Det är en del de av förändringarna av pensionssystemet som riksdagen klubbade igenom 2019 och som började gälla den 1 januari ifjol.
En annan förändring är att du samtidigt har rätt att jobba längre. I fjol höjdes åldern till 68 år och 2023 blir den 69 år.
Om du vill jobba ännu längre krävs en överenskommelse med arbetsgivaren.
Men redan om fem år kan pensionsreglerna ruckas igen. Då kommer pensionsåldern att anpassas till medellivslängden.
– Skulle man inte anpassa pensionsåldern utifrån förväntad medellivslängd skulle den som i dag är 40 år få under 60 procent av sin slutlön i pension och den som är 30 år bara drygt 50 procent. Med de nya pensionsåldrarna höjs pensionerna avsevärt. De flesta kommer få omkring 70 procent eller mer av sin slutlön i pension, säger Madelén Falkenhäll, senioranalytiker på Swedbank.
När medellivslängden börjar styra pensionsåldern gäller riktålder, en ålder som gäller som ”vanligaste pension”. Ungefär som 65 varit.
2026 beräknas riktåldern vara 67.
Sedan beräknas den fortsätta uppåt.
När yngre lärare, födda 1983–1996, går i pension beräknas riktåldern vara 70 år, enligt Pensionsmyndigheten.
