Pensionslotteriet – är du en vinnare eller förlorare?

Vid årsskiftet höjdes inbetalningarna till kommunalt anställda förskollärares, lärares och syvares tjänstepensioner. Enligt det nyligen tecknade friskoleavtalet ska samma sak ske under de kommande åren när det gäller tjänstepensionerna inom privat sektor (Almega).

– Det är jätteviktigt att det finns kollektiv­avtal på arbetsplatsen. De ger alla anställda en grundläggande trygghet. Tjänstepensionen är en central del av kollektivavtalen, säger Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén.

– Alla som är kommunalt ­anställda omfattas av kollektivavtal. De flesta privata förskolor och skolor har kollektivavtal, men tyvärr inte alla.

Det är inget krav på fackligt medlemskap för att omfattas av villkoren i de olika kollektiv­avtalen.

– Men vår styrka att förhandla fram olika typer av villkor beror bland annat på hur många medlemmar vi är och hur hög anslutningsgrad vi har. Bra lokalt fackligt arbete är dessutom nödvändigt för att se till att såväl lagar som avtal efterlevs.

Agneta Claesson, pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten, betonar vikten av att i unga år skaffa sig kunskap om ­pensionen, inte minst tjänstepensionen. 

– Det är vad man gör under hela arbetslivet som avgör hur hög pensionen blir. När man är runt 30 år kan det vara en bra idé att ta fram en första pensionsprognos, vilket görs enkelt på bland annat vår hemsida. 

Prognosen bör därefter göras om med jämna mellanrum för att man ska ha bra koll på hur man ligger till.

”Det är vad man gör under hela arbetslivet som avgör hur hög pensionen blir.”

Det är framför allt tre saker som avgör storleken på din framtida pension; hur mycket du tjänar under ditt arbetsliv, om du har tjänstepension eller inte och vid vilken ålder du börjar ta ut pensionen.

Den som har en tjänstepension kan i varierande utsträckning själv bestämma hur pengarna ska placeras, i en traditionell försäkring eller en fondförsäkring.

– Innan man väljer tycker jag att man bör ha satt sig in i hur pensionssystemet fungerar. Den som inte vill välja behöver dessutom inte känna någon press. Då ­hamnar pengarna i olika förval som ­garanterar en viss lägsta nivå, säger Agneta Claesson.

Framför allt i unga år kan man ta större risker med sitt pensionssparande än när man är äldre, säger Gabriel Huss som är pensionsrådgivare på Lärarförsäkringar.

– Ränta på ränta-effekten gör dessutom att valet ökar i betydelse ju yngre man är. Hittills har fonder över tid utvecklats bättre än traditionell försäkring. Samtidigt bör man vara klar över att fonder kan svänga i värde – framför allt enskilda år
– och inte innehåller en lägsta garanterad avkastning.

Det är bra att ha koll på vilka avgifter man betalar i sitt tjänstepensions­sparande. 

– I de kollektivavtalade tjänstepensionerna är avgifterna nedförhandlade och i allmänhet rätt okej. Vid privat pensions- och annat sparande är det annorlunda och därför extra viktig att vara uppmärksam på avgifternas storlek som ofta är betydligt högre trots att det kan vara samma fonder, säger Agneta Claesson på Pensionsmyndigheten.

 

Några deltidsår när barnen är små behöver inte innebära väsentligt lägre pension, framför allt inte för den som är offentligt anställd.

– Men att under lång tid arbeta deltid, och utan små barn, påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen. Det kan handla om flera tusen kronor i månaden. Även mycket vabbande kan få betydelse. 

– Jag tycker att alla bör vara medvetna om att de val de gör kan påverka pensionen och vid möjlighet dela på föräldraansvaret. 

Den som är gift eller registrerad partner kan föra över sina framtida premie­pensionsinbetalningar till den i förhållandet som har lägst inkomst.

Ju längre upp i ålder man arbetar, desto högre pension.

– Tar man ut sin pension för den så kallade riktåldern – som i år är 66 år och kommer att öka succesivt – får man betala högre skatt.   

Det här avgör hur mycket eller lite du får i pension