Experter: Så pratar du med eleverna om kriget i Ukraina

Rysslands attack mot Ukraina är otäck för vuxna, men barns oro kan se helt annorlunda ut.

Särskilt svårt kan det kännas att diskutera kriget med elever som kommer från krigszoner.

Rädda barnens psykolog Hanna Thermaenius har fått många frågor från barn som till exempel flytt från Syrien. Hon säger att det är bra att vuxna i skolan förbereder sig för att barn med traumatiska erfarenheter kan bli oroliga, få svårt att sitta still och koncentrera sig framöver.

– Det viktigaste är att normalisera reaktionerna, att prata om att det är helt normalt att situationen väcker tankar och minnen, säger hon.

Krigsdrabbade barn har ofta krigsdrabbade föräldar i sin närhet. De kan behöva extra hjälp från skolan för att hantera läget.

– När vi blir triggade för att det ska hända igen är att skilja på situationen då och nu. Det lättaste är att vara tydlig med att experterna som uttalar sig just nu tror inte att Sverige blir indraget i krig. Att vi är trygga här, säger Hanna Thermaenius.

Därför ska du inte förbjuda Tiktok

Eleverna kommer samtidigt i kontakt med andra informationskällor än den traditionella medierapporteringen.

Även om det är viktigt att prata om källkritik menar Hanna Thermaenius att det kan ge negativa konsekvenser att varna för sociala kanaler som till exempel Tiktok.

– Det är en källa till lugn och trygghet också. Då behöver vi säga att Tiktok kommer att innehålla både och en tid framöver, och att de ska gå till en vuxen om de ser något de blir ledsna eller oroliga av. För säger vi att de inte ska titta så finns risken att de inte kommer till en vuxen när de sett något, säger hon.

Bilder kan också vara tröstande.

– Det är bra att prata om problemlösning. Att prata med eleverna om vilka bilder som skapar oro, och hur man kan hantera det. Kanske ska klassen inte titta på nyhetsklipp. Men bilderna kan också vara lugnande, man ser att det är en helt annan värld, en helt annan miljö och att man inte behöver vara orolig, säger Hanna Thermaenius.

Föreningen Bris får många samtal från oroliga barn.

I de råd som de tagit fram tillsammans med Försvarsmakten står bland annat att vuxna bör ta reda på svaret på barnens frågor, när de inte själva vet.

Men vad gör man om det inte finns ett svar?

– Bekräfta barnet i att det är jättebra att hen frågar. Sedan beror det lite på vilken fråga det är. Om frågan till exempel är ”kommer det bli krig i Sverige?” så är det ett svar i sig att säga att ”vår regering och Försvarsmakten tror inte att det kommer bli krig i Sverige just nu”. Men om det är en mer abstrakt fråga som ”när kommer kriget ta slut?” så får du som vuxen vara ärlig med att just den frågan finns det ingen som vet svaret på just nu, och att många andra undrar samma sak, säger Bris kurator Julia Seglert.