11 utredningar – så vill de lösa skolans problem

1. BETYGSINFLATIONEN

Betygskurvan har pekat uppåt i decennier. Men inte kunskaperna.

Hur man än vrider och vänder på betygsstatistiken de senaste decennierna går det inte att komma undan en sak: Glädjebetygen.

Det spelar ingen roll om resultaten i Pisa och på nationella prov rasat. Betygen har ökat i takt med att skolan blivit en marknad och jakten på elever och skolpengen hårdnat.

Den genomsnittliga meritpoängen för en elev som gick ut grundskolan ökade från 206,9 poäng 2004 till 227,5 poäng 2024. 

Betygsinflationen är lika stor i gymnasiet.

Utredarens förslag:

• Nationella digitala slutprov i årskurs nio och sista året i gymnasiet. Proven rättas centralt.
• Resultaten på slutprovet ska vara 30 procent av meritvärdet. 
• Snittvärdet på skolans lärarsatta betyg justeras så att de motsvarar skolans genomsnittliga resultat på nationella proven. 

Utredarens kommentar:

”Dagens betygssystem är godtyckligt, skadligt och korrumperande. Jag tycker även att det är emotionellt stötande. Förutom problem med betygsinflation och bristande likvärdighet, är det dessutom oklart vad det egentligen är som betygsätts.”

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och utredare, “Ett likvärdigt betygssystem”.

2. HAVERIET MED F-BETYGET

Sverige ligger i världstopp att underkänna elever. I fjol var de nästan
20 000.

2024 lämnade 16,3 procent av eleverna grundskolan utan gymnasiebehörighet. En ökning med 1,5 procentenheter mot 2023 och mer än tre gånger så många som genomsnittet i EU.

Sedan F-betyget, underkänd, infördes 2011 har långt över 100 000 elever gått ut nian utan möjlighet att fortsätta på något nationellt program.

F-betyget anses av kritikerna – och de är många – öka stressen både bland elever och lärare.

Utredarens förslag:

• F-betygen skrotas. Antagning och urval till gymnasieskolan ska bygga på ett sammanlagt meritvärde i vissa ämnen.
• Nytt tiogradigt betygssystem utan skarp gräns för godkänt. 
• Ny tydligare kursplan för att enklare kunna ge betyg från mindre än godtagbara kunskaper, 1–3, till utmärkta kunskaper, 10.

Utredarens kommentar:

”Vi vill ha betygsskalan 1–10 där betyget 4 motsvarar vad samhället anser är godtagbara kunskaper. Men det ska även delas ut betygen 1–3. Antagning och urval till gymnasieskolan bör bygga på ett sammanlagt meritvärde och inte hindras av en skarp F-gräns i vissa ämnen”.

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och utredare, ”Ett likvärdigt betygssystem”.

3. STÖK OCH HOT I KLASSRUMMET

Hotade lärare och elever som störs. Ibland är det kaos i klassrummet.

Nästan varannan lärare säger sig ha blivit utsatt för våld. Två av tre mellanstadieelever säger att de varje vecka har svårt att koncentrera sig på grund av stök i klassrummet.

Larmrapporter om klassrumsmiljön duggar tätt.

För många av de lärare som lämnar eller funderar på att lämna yrket är klassrumsmiljön en av huvudorsakerna.

Det gäller också hemmasittare och elever som ofta byter skola.

Utredarens förslag:

• Lärare får rätt att visa ut elever, utan krav på dokumentation. Lättare att stänga av och omplacera.
• Nolltolerans mot trakasserier och kränkningar.
•  Tydliga och välförankrade ordningsregler.

Utredarens kommentar:

”Jag tycker att de flesta skolor i Sverige fungerar bra. Men där man har problem behöver man in med kraftfulla åtgärder. 

Vi vill stärka rektorers och lärares befogenheter. Vi tror väldigt mycket att det handlar om att införa ett auktoritativt ledarskap, där rektorer och lärare har eget mandat att besluta om åtgärder.”

Happy Hilmarsdottir Arenvall, utredare, ”Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan”.

4. OBEHÖRIGA FÅR INTE JOBB

Introduktionsprogram väntar ­eleverna som inte klarar gymnasiespärren. Eller arbetslöshet.

Många elever som inte får gymnasiebehörighet blir arbetslösa. Trots att de vill jobba.

Arbetslösheten i Sverige ökar och låg på 10,4 procent i februari. En ökning med 1,9 procentenheter mot 2024. Trots att många branscher skriker efter arbetskraft.

Arbetslösa utan gymnasiebehörighet löper mycket större risk att hamna i utanförskap och kriminalitet.

Utredarens förslag:

• Nytt treårigt yrkesprogram på gymnasiet med lägre behörighetskrav.
• Ingår ett yrkesprov som är framtaget tillsammans med näringslivet för att fånga in nödvändiga yrkeskunskaper.
•  De nuvarande introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ avskaffas.

Utredarens kommentar:

”Problemet med introduktionsprogrammen för de obehöriga är att de inte lyckas slussa eleverna vidare på det sätt som det är tänkt. Endast en av fem elever går vidare till ett nationellt program och tar examen”. 

Joanna Giota, docent i pedagogik och utredare ”Fler vägar till arbetslivet”.

5. ELEVERNA HAR BLIVIT KUNDER

Det är inte bara eleverna som är problemet. Det är också  föräldrarna.

Föräldrar som klagar på betyg, vill ha särskild anpassning eller kräver fler läxor. Och anmäler läraren.

Äldre lärare vittnar om att fenomenet att föräldrar som ser sig som kunder eskalerat sedan liberaliseringen av skolan på 90-talet. 

I takt med att eleverna också fått mer rättigheter och makt blir många föräldrar sina barns ”kravmaskiner”.

Marknadsskolan ger också föräldrarna ett giftigt utpressningsvapen: ”Då byter vi skola och ni tappar skolpengen.”

Många skolledare har svårt att förhålla sig till föräldrar som agerar som kunder. 

Utredarens förslag:

• Vårdnadshavares inflytande minskas. 
• Färre obligatoriska utvecklingssamtal. Ett per läsår mot tidigare ett per termin.
• Skolan, förskolan och fritidshemmet bestämmer hur ofta vårdnadshavaren ska få information om barnets utveckling.
• Ny skolpengsnorm och vinstutdelningsbegränsning för att ”försvaga” marknadsskolan och i förlängningen föräldramakten utreds just nu.

Utredarens kommentar:

”Utvecklingssamtalen tar oerhört mycket tid från undervisningen. Dessutom informerar skolan på många andra sätt. Mängden information kommer inte att minska med vårt förslag. Men det blir skolan, förskolan eller fritidshemmet, det vill säga professionen och utifrån elevens eller barnets behov, som avgör när informationen ska lämnas ut.”

Bo Jansson, utredare, ”Tid för undervisningsuppdraget”.

6. HÖGA ARBETSBELASTNINGEN

Dokumentation, uppföljning och planering. Administrationen äter upp undervisningen.

Nästan varannan lärare säger sig ha för hög arbetsbelastning. Och det handlar sällan om undervisningstimmar utan om dokumentation.

Det ökade kravet på uppföljning och kontroll gör att undervisningen blir lidande, menade nästan nio av tio lärare i en undersökning Sveriges Lärare gjorde i fjol.

Var tredje grundskollärare sa sig dessutom vara tvungen att göra individuella utvecklingsplaner även för elever som får betyg. Trots att det inte krävs enligt skollagen.

Utredarens förslag:

• Mindre dokumentation.
• Ramar för förskollärares och lärares undervisningstid och schemalagd tid för planering och uppföljning.
• Minskade krav på individualisering och anpassning.

Utredarens kommentar:

”Elevernas undervisningstid är reglerad, men inte lärarnas. Det är helt orimligt. Grundprincipen bör vara 1+1, det vill säga att en timmes undervisning kräver minst en timme till för- och efterarbete.”

Bo Jansson, utredare, ”Tid för undervisningsuppdraget”.

7. MÅNGA KAN KNAPPT LÄSA

Elever som varken kan skriva för hand eller läsa. Eller klippa med sax.

Läsa, skriva och räkna. Allt mindre tid har lagts på de grundläggande basfärdigheterna sedan 90-talet. Samtidigt har rena faktakunskaper också trängts undan. Både i läroplanen och i klassrummen.

Analysen, lusten och egna intressen har fått större utrymme.

Praktiska ämnen har blivit mer teoretiska och textilslöjdlärare slog larm om att finmotoriken försämrats och  att många elever inte kan hantera en sax.

Utredarens förslag:

• Fokus på faktakunskaper och mindre analys.
• Mer färdighetsträning och förstärkning av läsning och skrivande.
• Praktiska ämnen ska vara mer praktiska.

Utredarens kommentar:

”Ett problem över tid med läroplanerna är att vi har fått en mindre betoning på grundläggande kunskaper och färdigheter. Eleverna har fått jobba mer på egen hand, till viss del utifrån egna bedömningar bedömt vad de ska lära sig och hur. Utgångspunkten bör vara undervisning i grupp som bestäms av en aktiv lärare.” 

Thomas Persson, utredare, ”Kunskap för alla – nya läroplaner”.

8. KUNSKAPSGAPET

Toppeleverna är färre och lågpresterande fler. Och skillnader mellan dem ökar.

De genomsnittliga resultaten har gått ner och resultatskillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever har ökat. I både kommuner, skolor och klasser. 

Gapet mellan de bästa och sämsta eleverna i matematik har ökat med 16 procent i årskurs 8 mellan 1995 och 2022.

Vid den senaste Pisa-undersökningen nådde 24,3 procent av eleverna inte upp till den läsförståelse som anses nödvändig. Bland elever med invandrarbakgrund var siffran 44,6 procent.

Utredarens förslag:

• Förstärkningsundervisning i svenska och matematik. I halvklass eller så kallat elevurval.
•  Sommarlovskola med språk- och färdighetsträning.
• Mer särskilt stöd i unga år. 

Utredarens kommentar:

”Vi behöver stärka möjligheterna att ge elever extra undervisning och stöd i mindre grupper under vissa intensiva och avgränsade perioder. Allt går inte att lösa inom klassens ram. Det finns en bortre gräns för hur mycket individuellt stöd en lärare kan ge i en klass med 25 elever.”

Pontus Bäckström, utredare, ”Förstärkningsundervisning i skolan – en försöksverksamhet för fler behöriga elever”.

9. LÄROMEDELSKRISEN

Färre läroböcker och nedlagda skolbibliotek. Det digitala är framtiden.

Ut med böckerna och in med paddorna. Papperet tillhör historien och framtiden är digital.

Att ”forska” och hitta egen kunskap på nätet blev skolans mantra när digitaliseringen slog igenom. Uppgifter och instruktioner trängde undan de fysiska böckerna. Ibland till förmån för elevens egen mobiltelefon.

Men det fanns en hake. Inlärningen gick sämre och eleverna fick mindre tid för att läsa och skriva. Läromedelskrisen blev en läskris.

Utbildningsministerns förslag:

• Förskolan ska vara skärmfri.
• Alla skolor ska ha ett bemannat skolbibliotek (införs 1 juli 2025).
• Mer resurser till fysiska böcker. Och mindre lyssneläsning.

Utbildningsministerns kommentar:

”När klassrummen är fria från digitala distraktioner får barnen förutsättningar att fokusera, att lära sig läsa, skriva och bygga relationer med varandra. Därför är det viktigt att Sveriges elever och deras skolvardag går från skärm till pärm.”

Johan Pehrson, L, utbildningsminister.

10. ANPASSNINGSMARATON I KLASSRUMMET

Lärarna löper anpassningsmaraton i klassrummet – men med små möjligheter att ge elever det stöd de har laglig rätt till. Särskilt stöd sätts ofta in först på högstadiet och under 2024 lämnade 19 900 elever grundskolan utan behörighet till gymnasiet.

Samtidigt sjunker femtonåringarnas resultat i matte och svenska i Pisa-undersökningen.

Utredarens förslag:

• Stödundervisning införs som en ny, icke valbar stödform.
• Skrota extra anpassningar.
• Avskaffa nationella proven i årskurs 3 och ersätt med standardiserade tester i form av en enklare screening på lågstadiet, i årskurs 4 och årskurs 7.

Utredarens kommentar:

”Det ska vara tester som ska utvecklas för att testa läs-, skriv- och matematikutvecklingen. Vi har valt just det för att vi vet att om man inte kan läsa och skriva eller inte kan följa matematikutvecklingen, kan man inte följa undervisningen i andra ämnen. Elever som har svårt i ett ämne ska snabbt ges stödundervisning i mindre grupp eller enskilt. Det ska också bli enklare för elever i behov av särskilt stöd att få det. Det är viktigt att det är elevens behov som styr vid val av stöd.”

Åsa Lundkvist, utredare av ”En föbättrad elevhälsa”.

11. ”BÖRSKLIPPARE” PÅ SKOLMARKNADEN

Regeringen har lovat en ”helrenovering av friskolesystemet”, för att komma till rätta med det som utbildningsminister Johan Pehrson kallar ”börsklippare” på skolmarknaden.

Från att ha varit en utredning om hur skolpengar ska stanna i skolan, har regeringen sedan 2024 ändrat målet till vinstbegränsning.

Men att förbjuda aktiebolag, vars syfte är att dela ut vinst till ägarna, går inte enligt utredaren Joakim Stymne, då det enligt hans bedömningar strider mot EU-rätten.

Utredarens förslag:

• Förbjud vinstutdelning de första fem åren, efter det kan bolagen göra så kallade värdeöverföringar som dock ska redovisas och granskas av revisor.
• Varje skolenhet ska redovisa användningen av skolpengen.
• Vinstutdelande skolor ska inte få del av kvalitetshöjande statsbidrag, vilka bidrag det omfattar ska regeringen besluta.

Utredarens kommentar:

”Den fria dispositionsrätten över medlen försvinner. Det finns inga möjligheter att följa medlen idag om de används till skolverksamhet eller till en våffelstuga. Det kommer att synas att man gör det (värdeöverföringar, reds anm) och det blir en insyn och en transparens. Det (slopade statsbidrag) är inte ett vinstförbud. Det blir ett val för den aktören. Idag ser vi exempel på hur man tar emot statsbidrag och delar ut vinster. Det innebär att det finns medel som är möjliga att använda för kvalitetshöjning.”

Joakim Stymne, ”Utredningen om vinst i skolan”.

LÄS MER:

Så blir nya skolan – efter alla utredningar