Kvalitetssäkrade läromedel behöver en räddningsinsats – nu
Debatt För omkring femtio år sedan kunde en enda läromedelsserie per läsår sälja för belopp som, räknat i dagens penningvärde, överstiger vad flera av de i dag befintliga läromedelsförlagen omsätter totalt på ett år. En oerhörd nedgång har drabbat läromedelsbranschen under de senaste decennierna.
Under en period fram till början av 1980-talet hade de flesta eleverna i svensk skola tillgång till läroböcker i samtliga teoretiska ämnen. Det var inte ovanligt att eleverna fick böckerna som gåva av kommunen. Många elever valde att bevara böckerna i hemmets bokhylla.
I skolförordningen fanns länge en bestämmelse om att eleverna skulle erhålla centrala läromedel som gåva. Bestämmelsen kom med tiden att negligeras på många håll och togs så småningom bort.
Hur går det till när du väljer läromedel?
Hör gärna av dig till redaktionen och berätta! Mejla oss på redaktionen@lararen.se.
Den läromedelsvänliga epoken slutade omkring mitten av 80-talet. Orsakerna var flera, bland andra:
- Lärarna ogillade de heltäckande läromedlens ambition att styra undervisningen.
- Kostnaden för skolans läromedel ansågs alltför hög, och besparingsprogram infördes.
Märkligt är att ovanstående kritik mot de förlagsproducerade läromedlen kvarstår. Förlagen har snart haft 40 år på sig att skapa nya koncept, öka upplagorna och därmed sänka priserna. Men inget av detta har inträffat.
Under senare delen av 1900-talet tillkom nya medier i läromedelsutbudet. Skolradion hade funnits sedan 1920-talet och skol-TV sedan 1960-talets början. Efterhand tog Tv-produktionen helt över och i och med digitaliseringens intåg i skolan blev UR:s hela utbud gratis tillgängligt i datorer, plattor och telefoner. Även Skolverket tillhandahåller såväl läromedel som lärarhandledningar kostnadsfritt på nätet.
Sannolikt spenderar Skolverket och UR tillsammans lika mycket pengar på produktion av läromedel som de privata läromedelsförlagen sammantaget gör. En orättfärdig konkurrens, kan man tycka, men förmodligen ofrånkomlig.
Numera finns dessutom stora mängder reklamfinansierade läromedel gratis tillgängliga på ett antal webbplatser. Inte sällan är dessa produkter undermåliga, vad gäller såväl innehåll som språk. De är vanligen inte granskade av ämnesexperter och inte heller språkligt granskade av kvalificerade redaktörer.
Särskilt populära har på senare tid korta YouTube-filmer blivit. På nätet finns en stor mängd sådana filmer anpassade till skolans undervisning på samtliga stadier och i stort sett alla ämnen. Kvaliteten varierar från lysande till skräp.
Tidigare styrde ofta läromedlen undervisningens upplägg och genomförande, men den tiden är sedan länge förbi. De statliga styrdokumenten har helt tagit över ledningen av undervisningen. Läraren har att följa inte bara respektive ämnes centrala innehåll utan även detaljerade och specificerade kunskapskrav med anslutande bedömningar av elevernas prestationer.
De förlagsproducerade läromedlen, såväl de analoga som de digitala, har givits en mer undanskymd roll i skolans undervisning. Fortsätter och avancerar den ovan beskriva utvecklingen så framstår de förlagsproducerade läromedlen som chanslösa.
Skolan behöver mer kvalitetssäkrade läromedel, inte minde. En räddningsinsats är av nöden tvungen och saken brådskar. Förhoppningsvis kan den pågående statliga läromedelsutredningen bidra till en sådan.
Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare
Hur går det till när du väljer läromedel?
Hör gärna av dig till redaktionen och berätta! Mejla oss på redaktionen@lararen.se.
OM LÄRAREN DEBATT
Vill DU debattera hos oss? Gör så här!
Välkommen att göra din röst hörd i Läraren Debatt. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.
Skriv cirka 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararen.se
