Skolan löste lärarkrisen – med tydlig pedagogisk idé
Lärarbrist
Lustigkulla skola i Kosta hade tidigare en av de lägsta behörighetsgraden i Kronobergs län, med bara 18 procent legitimerade lärare förra året, rapporterar Sveriges Radio.
I dag är läget annorlunda och nu har skolan genom att inrikta sig på en tydlig stil löst en svår lärarbrist som funnits en längre tid.
– Tidigare har det varit stor omsättning på lärare och rektorer. Det har funnits olika anledningar till det. Bland annat beror det på att vi är en skola som ligger en bit ifrån de större städerna. Det är en hård konkurrens där ute, säger skolans rektor Roger Wisberg.
Det Lustigkulla skola bland annat har gjort är att man har man valt att fokusera en tydlig pedagogisk idé.
När Roger Wisberg började arbetat på Lustigkulla skola för ett år sedan införde han det nya upplägget. Innan han blev rektor på skolan arbetade han i fem år som utvecklingsledare i olika kommuner. Under den perioden fick han upp ögonen för vad som är en bra pedagogisk inriktning.
Så vad är skolas tydliga pedagogiska idé?
– Den tydliga pedagogiska idén är egentligen att vi jobbar med ett formativt förhållningssätt och på ett språkutvecklande förhållningssätt, det är grundinriktningen på skolan. Det handlar om att vi försöker synliggöra elevernas lärande på olika sätt. Vi arbetar med olika former av tekniker i klassrummet och hur man tydliggör mål och syfte för eleverna för att det ska bli meningsfullt för eleverna, säger Roger Wisberg.
Den tydliga inriktningen verkar ha gett resultat i form av antalet legitimerade lärare som har rekryterats under det senaste året. I dag är sex av sju klasslärare är legitimerade eller väntar på sin legitimation.
– Den tydliga pedagogiska idén har påverkat rekryteringen. Men det är inte bara den som är avgörande, utan även hur man jobbar med det. När jag jobbade som utvecklingsledare så arbetade jag ofta med att stötta rektorer i deras utvecklingsarbete och jag såg ofta att man hade ganska bra planer för vad man ville genomföra. Men sedan såg jag att i klassrummet så blev det ingen större skillnad – så det handlar också om hur man genomför det.
På skolan har man därför även valt att satsa på något som kallas ”Teacher Learning Community” (TLC) som kortfattat går ut på att lärarna göra en plan för vad de ska genomföra för aktiviteter i undervisningen, och att de andra lärarna får chansen att tycka till och reflektera tillsammans innan något genomförs.
– Efter genomförandet diskuteras detta kollegialt och utvärderas hur det har gått. Vilket gör att om man jobbar med samma pedagogiska idéer så gör det också att det blir större genomslagskraft.
Är det så viktigt att ha en tydlig pedagogisk idé när man rekryterar nya lärare?
– Jag tror det. Man vill jobba på en skola där man har en tydlig idé om vad man ska göra och hur man kan utveckla det tillsammans. Att det finns tydliga ramar, men att man inom ramarna ändå har en professionell frihet att utforma det på sitt sätt. Eftersom varje klass och varje elev kan se olika ut.
En av de nyanställda lärarna på skolan heter Mihaela Popa, klasslärare i årskurs 1, och hon började på skolan för bara några dagar sedan.
Var det den tydliga inriktningen viktig i ditt beslut att börja arbeta på skolan?
– Absolut, den var väldigt viktigt. Just att skolan jobbar språkutvecklande gynnar alla elever, men speciellt de som är flerspråkiga. Men också det formativa förhållningssättet är viktigt då det stärker lärandet och utvecklingen av eleverna, säger hon och fortsätter:
– Men sedan är det även så klart viktigt att skolan hade tydliga mål och var ärliga med upplägget. När jag anställdes fanns det en tydlighet från ledningens sida hur man arbetar på skolan och det kändes väldigt tryggt när jag tog mitt beslut.
Roger Wisberg tror att skolan är inne på rätt spår och nu handlar det fortsatta arbetet kring att utveckla det man har inlett.
– Arbetet kommer att utvecklas hela tiden tillsammans på skolan. Den här inriktningen vi arbetar med är ingen raketforskning för att lyckas locka lärare, men det verkar fungera bra för oss, säger han.