Nyanställda lärare får högre lön än äldre

Agnieszka Fransson, 63, arbetar som idrottslärare på Vänerparkens skola, en högstadieskola som ligger i de centrala delarna av Vänersborg. Hon har varit anställd i Vänersborgs kommun sedan 1983 och har inga planer på att byta arbetsgivare.

– Nej, jag trivs bra med mina kollegor, elever och skolan och känner mig bekväm i min roll. En bekväm och trygg lärare gör att eleverna också känner sig trygga. Jag har arbetat så länge på skolan att det bland mina elever numera till och med finns barn till elever som jag tidigare har haft, vilket är roligt.

– För att höja sin lön är det en del lärare som säger upp sig och flyttar till skolor i bland annat Trollhättan som ligger tio kilometer härifrån. Efter ett tag kommer de tillbaka om lönen de erbjuds är den rätta. Men så har jag aldrig gjort.

Agnieszka Fransson berättar att hon tjänar 36 280 kronor i månaden.

– Jag är i dag ensam idrottslärare på skolan. Dessutom är jag klassföreståndare, tar emot studenter som läser till idrottslärare och praoelever från gymnasiet, organiserar idrottsdagar och volleybollturningar mellan elever och lärare och en massa annat som ligger utanför den direkta undervisningen. Jag tar till och med hem och tvättar västarna som vi använder på idrotten. Att då veta att nyanställda lärare kan gå in på betydligt högre lön än vad jag och många andra som har jobbat här länge har, känns inte rätt.

Agnieszka Fransson säger att hon blev chockad när det blev klart hur lärarlönelyftet skulle fördelas bland lärarna på hennes skola.

– Jag fick inget, vilket gjorde mig fruktansvärt ledsen. Jag grät. Att jag aldrig har varit sjukskriven, är trogen min skola som en hund och sliter hårt, har alltså ingen betydelse. Det blev inte bättre av att några av dem som fick del av pengarna bara har arbetat här i några få år.

– Jag känner mig helt enkelt lurad och det gör nog även många andra som inte heller fick del av lärarlönelyftet. Min man säger att jag får skylla mig själv som inte flyttar runt bland skolor. Men det vill jag inte göra. Om barnen vet att de har mig under de tre år som de går på högstadiet känner de sig trygga, vilket jag tror är mycket viktigt.

Flera äldre lärare som Skolvärlden pratat med vittnar om hur de halkar efter lönemässigt.

– Vi som arbetat länge prioriteras inte. Vi känner oss inte uppskattade. Det handlar inte om att ledningen ska komma med blommor och diplom, utan om att vår erfarenhet borde synas i lönekuvertet, säger Agnieszka Fransson.

Varför gör den inte det?

– Rektorerna tar oss för givna. De vet att risken är liten att vi byter skola.

Det huvudsakliga syftet, bättre löneutveckling och tydligare karriärutveckling, har uppfyllts.

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, säger att syftet med det så kallade lärarlönelyftet är att förbättra lärarnas löner och få igång en bättre löneutveckling.

– Så att lärarna får betalt för det ansvar som de tar på sig och de arbetsuppgifter som de utför.

SCB:s siffror visar lärarnas genomsnittliga månadslön 2016 inom kommunal sektor efter ålder och skolyrke.

Har karriärlärarsatsningen, till exempel förstelärarsystemet och lärarlönelyftet, varit en framgång?

– Det huvudsakliga syftet, bättre löneutveckling och tydligare karriärutveckling, har uppfyllts. Men det har tagits emot olika väl på skolor och bland lärare. Många är väldigt vana vid den hoppressade lönestruktur som vi har haft och som har lett till att lönerna för lärare har halkat efter under alldeles för lång tid.

Finns det inte en risk för att de lärare som inte byter arbetsgivare ofta, och inte får del av karriärtjänsterna eller lärarlönelyftet, blir de stora förlorare?

– Med dessa reformer har staten inte tagit över ansvaret för vare sig lönesättning eller lönebildning. Det är viktigt att man får till en transparent lönestruktur som är förutsägbar och att de som gör ett jobb på skolan, som bidrar till skolutvecklingen och tar ett större ansvar, ser att det både uppmärksammas och att det ger en extra peng i lönekuvertet, och inte bara till dem som flyttar runt.

– Som arbetsgivare är det kanske bättre att belöna de som är kvar och jobbar, för att på det sättet behålla dem, i stället för att tvinga iväg dem.

Det lär åtminstone vara billigare. Stina Fogel, HR-utvecklare på Norrköpings kommun, har på Skolvärldens uppdrag beräknat vad det kan kosta att anställa en ny lärare.

– Det är en ganska grov beräkning, men den ger en bild av vilka kostnader det handlar om, säger Stina Fogel.

I vårt räkneexempel har vi utgått ifrån en rekrytering av en legitimerad lärare med tre års yrkeserfarenhet och en lön på 32 000 kronor i månaden.

Trots att ingen extern konsult anlitas, utan kommunen svarar själv för hela rekryteringen, hamnar kostnaden på cirka 234 000 kronor.

– Kostnaden kan självklart variera beroende på den aktuella medarbetaren och vilken typ av introduktion som krävs. Det tar dock i allmänhet ganska lång tid innan en nyanställd är i full produktion jämfört med en mer erfaren medarbetare. Till det ska läggas risken för felrekryteringar, säger Stina Fogel.

Lärare som har arbetat länge på samma skola tjänar ofta sämre än de som nyligen börjat där.

För att få en bild av i vilken utsträckning kommunerna lönemässigt satsar på att behålla redan anställda lärare i stället för att rekrytera nya, har Skolvärlden undersökt lönerna för de tillsvidareanställda lärare som slutade sina anställningar i Sundbybergs, Lunds och Huddinge kommuner 2016 jämfört med dem som anställdes under 2017, med undantag för förstelärare, lektorer och lärare som fått del av det så kallade lärarlönelyftet.

• Totalt ingår 614 lärare i undersökningen.
• De som slutade 2016 var i genomsnitt 46 år gamla, hade varit anställda i nio år och tjänade 33 190 kronor i månaden.
• Trots att de som anställdes under 2017 var något yngre än de som slutade året innan, fick de i genomsnitt 3 867 kronor mer i månadslön.
• Störst är skillnaden bland gymnasielärare, både när det gäller ålder och lön.
• I undersökningen har vi inte tagit hänsyn till ämneskombinationer eller liknande.

– Lärare som har arbetat länge på samma skola tjänar ofta sämre än de som nyligen börjat där. Det är helt enkelt svårt att få upp sin lön om man är kvar på samma ställe under lång tid. Jag tycker att man i högre utsträckning bör premiera erfarenhet, ansvarstagande och kontinuitet, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

– I tider av lärarbrist går det ganska enkelt att få upp lönen genom att byta huvudman. Vinnare i ett sådant system är de lärare som har möjlighet att flytta eller som bor så att de har många arbetsgivare att välja på inom rimligt pendlingsavstånd. I dag kan det gå att få upp sin lön med upp till 8 000 kronor i månaden bara genom att byta kommun eller göra en så kallad löneloop.

Vad är det?

– En löneloop är när man successivt höjer sin lön genom att flytta fram och tillbaka mellan arbetsgivare. Det är en helt onödig flyttkarusell som dessutom inte är bra för vare sig lärarna, eleverna eller skolan. Det är både bättre och billigare om arbetsgivarna från början erbjuder rimliga löneökningar. Då behöver ingen flytta runt.

Det är väl inte konstigt att man vill byta jobb ibland?

– Nej, verkligen inte. Det kan till och med vara bra. Problemet är när lärare som egentligen inte vill byta skola tvingas göra det för få upp sin lön. Förlorarna är de som inte kan eller vill flytta. Det är i dag alldeles för många lärare som har alldeles för låga löner. Erfarenhet och kontinuitet behöver premieras.

Eva Berglöf, tf HR-chef på barn- och utbildningsförvaltningen i Huddinge kommun bekräftar att det är dyrare att rekrytera ny personal.

– Så är det, och så tror jag att det är i de flesta kommuner. Lärarna har haft en bra löneutveckling under senare år, arbetsmarknaden har varit deras.

Varför höjer man inte lönerna så att lärarna arbetar kvar?

– För att kunna svara på det måste jag veta varför de slutar och det vet inte jag. Det kan ju vara så att man vill få nya influenser och röra på sig. En viss rörlighet är bra. Vi har också en viss lönestruktur som vi försöker hålla.

Samtidigt som lärarlönerna började stiga, vek min kurva av.

En som har arbetat länge hos samma arbetsgivare är Lars Gottfriedz, 65, musiklärare sedan 40 år tillbaka varav de senaste 15 åren i Täby norr om Stockholm.

– Jag tjänar i dag 35 000 kronor i månaden. Fram till för fem eller sex år sedan följde min lön ganska väl löneutvecklingen för lärare i Stockholmsområdet. Men plötsligt hände något. Samtidigt som lärarlönerna började stiga, vek min kurva av.

– Och det gäller inte bara för mig. Jag är LR:s kommunombud i Täby och har ganska noga gått igenom lärarnas – de som är LR-medlemmar – löner i kommunen. En tydlig tendens är att lärare som är födda på 1950-talet har en sämre löneutveckling än övriga lärare, det gäller även lärarlönelyftet.

Varför är det så?

– Det är inte lika enkelt att svara på. Jag tror att en förklaring är att vi äldre lärare är lite mer autonoma än yngre, vilket man inte gillar från ledningens sida. Vi har sett idéer komma och gå och håller oss kanske lite ljumma till nya trender, vilket jag tror kan straffa oss.

– Många av oss gör ett bra jobb, men skrävlar inte om det och är ganska dåliga på att ta för sig vid lönesamtalet. Men den viktigaste förklaringen är nog att vi i mindre utsträckning än yngre är benägna att röra på oss och byta skola.

Lars Gottfriedz säger att det inte är ovanligt att nyanställda lärare i Täby med ett eller ett par års erfarenhet erbjuds 38 000–39 000 kronor i lön.

– Samtidigt tjänar många erfarna lärare betydligt mindre. Jag tror att det skulle bli ett jäkla liv om man skulle glömma lönelistan på bordet i personalrummet. Visserligen känner nog de allra flesta till löneskillnaderna i allmänna ordalag men skulle de få se dem svart på vitt tror jag att det är många som skulle bli ordentligt upprörda.

Vilka är de största förlorarna?

– Bland LR-medlemmar i Täby är det kvinnor som är födda på 1950-talet. Häromåret var det till exempel en kvinnlig lärare som gick i pension efter att i nästan hela sitt yrkesliv ha arbetat på Täbys skolor. Det var en lärare som inte var särskilt aktiv i utvecklingsgrupper eller på möten, men som lojalt gjorde sitt jobb i det tysta. Precis före pensionen kom hon upp i 30 000 kronor i lön. Det var genant.

Det är tokigt att jag ska behöva byta skola för att få upp lönen.

Charlotte, som vill vara anonym och egentligen heter något annat, har arbetat som lärare i matematik och fysik i tio år på samma skola.

– Jag har inte fått del av lärarlönelyftet och tjänar 33 500 kronor i månaden. Det är cirka 1 500 lägre än den kommunala medianlönen för lärare i min åldersgrupp, men ändå bättre än vad en del av mina kollegor har. De har haft en ännu sämre löneutveckling.

– Nyligen anställdes en ny fysiklärare på skolan. Hen, som har ett års erfarenhet av att arbeta som lärare, fick en lön på 33 000 kronor. Det känns som ett hån mot oss andra fysiklärare. Flera av oss tjänar mellan 31 500 och 33 500 kronor i månaden. Likadant var det under min föräldraledighet. Då togs det in en obehörig vikarie på min tjänst. Hen fick 300 kronor mer i lön än vad jag då hade. Att vikarien privat var kompis med rektorn hade säkert en viss betydelse.

Vad ska man göra?

– Problemet är inte dagens ingångslöner, utan löneutvecklingen för lärare som inte vill byta arbetsgivare med jämna mellanrum. Jag trivs på min arbetsplats och tycker att det är tokigt att jag ska behöva byta skola för att få upp lönen. I dag utnyttjar arbetsgivarna att många lärare trots allt trivs på jobbet och inte vill flytta.

– Dagens individuella lönesättning är både subjektiv och orättvis. Jag tycker att man ska utgå ifrån att de allra flesta lärare gör sitt jobb och blir bättre för varje år de arbetar. Växande erfarenhet bör synas i lönekuvertet. Därutöver kan man ha en extra pott för de lärare som är exceptionellt duktiga eller har ett övergripande ansvar.

De frågade hur viktig lönen är för mig. Avgörande, svarade jag.

När Timothy Bergfalk i höstas började arbeta som lärare i samhällskunskap och engelska på Vägga gymnasieskola i Karlshamn fick han högre lön än flera av sina mer erfarna kollegor.

– Det är mitt första lärarjobb. Jag tog min lärarexamen i Uppsala 2015 och läste därefter in en masterexamen i statsvetenskap. När jag var klar med den 2017 funderade jag på att antingen doktorera i statsvetenskap eller arbeta i Bryssel, där jag gjorde min praktik.

– Men så fick min fru arbete i Karlshamn och då bestämde vi oss för att flytta hit. Jag tyckte också att det skulle vara kul att testa jobbet som lärare.

Vid löneförhandlingen begärde, och fick, Timothy Bergfalk en lön på 34 000 kronor i månaden, vilket är mer än vad flera betydligt mer erfarna lärare på skolan har.

– På anställningsintervjun visade jag mitt cv och sa att det här är lite av ”one time offer” för er. Jag har bland annat arbetat som forskningsassistent och samlat på mig erfarenheter som eleverna kan ha nytta av. Precis vad vi behöver, svarade de.

Var det därför de sa ja till ditt löneanspråk?

– Jag tror att var en orsak. De frågade hur viktig lönen är för mig. Avgörande, svarade jag. För att få upp sin lön tror jag att det är viktigt, förutom att ha en ämneskombination som det är brist på, vilket jag dock inte har, att samla på sig erfarenheter som arbetsgivaren verkligen behöver.