Nya siffror: Så många lärarstudenter fattas

I en ny rapport kommer Universitetskanslersämbetet (UKÄ) med prognoser för det framtida kompetensbehovet i 15 utvalda bristyrken. Av de 15 yrkena är fem stycken läraryrken: Förskollärare, grundlärare, ämneslärare, yrkeslärare samt speciallärare och -pedagoger.

Prognoserna visar hur många lärare i varje kategori som förväntas behövas åren fram till och med 2035 och hur många nya studenter som behövs varje år för att uppnå det målet. Det kontrasteras sedan med hur många som faktiskt förväntas utbilda sig ­– i samtliga fall betydligt färre än nödvändigt (se graferna i botten på artikeln för en tydlig överblick).

– Det är väldigt dystert. Jag önskar såklart att det var många fler som utbildade sig till lärare. Men lärarutbildningen lockar ju uppenbarligen inte, så man får väl göra lite insatser för att göra den mer attraktiv, säger Rebecca Roth, ordförande Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Allting börjar med en bra lärarutbildning

Störst brist förutspås bland ämneslärare, där antalet som påbörjar ny utbildning behöver vara 8 150 personer per år fram till 2035. Jämförelsevis inledde 4 367 personer en ämneslärarutbildning 2018, alltså bara strax över hälften av behovet. Varje år behövs alltså 87 procent fler ämneslärarstudenter än 2018. Motsvarande siffra för grundlärare är 57 procent, eller 2 295 studenter fler per år än 2018. För yrkes- och speciallärare behövs en ökning med 56 procent respektive 31 procent. För förskollärare ligger behovet på 33 procent.

– Jag hade kanske trott i och med att lönerna har gått upp att det skulle locka något fler. Det som finns kvar att göra är att jobba med lärarnas arbetsmiljö och villkor, och att utveckla själva utbildningen, säger Rebecca Roth.

I rapporten slår UKÄ fast att lärosätena inte kan möta de stigande behoven på egen hand. ”En utbyggnad av högskola är till exempel inte möjlig för utbildningar med lågt söktryck” skriver man, och fortsätter längre fram: ”För verksamheterna som är beroende av de bristyrken vi har hanterat i denna rapport är den största utmaningen att rekrytera och behålla den personal som har rätt kompetens. Det kan också handla om att använda den utbildade personalen rätt”.

Rebecca Roth tycker dock att lärosätena bör spela en stor roll för att vända trenden.

– Det är klart att det behöver göras saker för läraryrket, men jag tror att det ligger mycket på lärosätena. De är autonoma och kan göra förändringar. Man säger att allting börjar med en bra lärare, men jag tror allting börjar med en bra lärarutbildning. Där är det lärosätena som har makten att förändra, säger hon.