Juristen: Det här gäller vid fysiska ingripanden som lärare

Sydsvenskan berättade nyligen om läraren Carina* som lyfte ut en störande elev ur klassrummet, med stora konsekvenser som följd eftersom Carina anmäldes av elevens pappa till polisen.

Pappan anmälde också händelsen till Barn- och elevombudet på Skolinspektionen som krävde att skolan skulle betala 15 000 kronor i skadestånd till eleven för kränkande behandling. Därtill utredde Skolinspektionen om ärendet skulle tas vidare till Lärarnas ansvarsnämnd som beslutar om indragna lärarlegitimationer.

Efter händelsen ville Carinas arbetsgivare dessutom att hon skulle sluta omedelbart och till slut kände Carina sig manad att avgå mot fyra månaders avgångsvederlag.

Carina fick slutligen rätt för sitt agerande enligt polisutredningen och lärarlegitimationen drogs aldrig in. Men ändå fick hennes arbetsgivare betala böter och Carina avsluta sin anställning. Så hur ska man som lärare förstå händelsen?

Kristina Rollbäck är chefsjurist på Lärarnas Riksförbund och känner igen den problematik som beskrivs i Carinas fall.

– När jag är ute och träffar medlemmar i olika sammanhang så märker jag att miljön i skolorna är mycket tuffare idag än tidigare – då uppstår också fler sådana här situationer.

Så hur ska man tänka som lärare om en liknande situation uppstår där en elev stör och vägrar lämna klassrummet?

– I skollagens femte kapitel finns en hel del verktyg och redskap som lärare har rätt att använda. Där har du möjligheten att visa ut en elev, att stänga av en elev, att ge en skriftlig varning till en elev och så vidare. Dessa verktyg ska man utnyttja. Sedan är jag helt medveten om att det här är fruktansvärt stressande och jobbiga situationer för alla inblandade.

Den här läraren blev ju friad efter att ha utfört fysiska påtryckningar – samtidigt fick hon ändå betala ett högt pris. Hur ska man tänka som lärare kring fysiska ingripanden?

– Det finns antal avgöranden från Högsta Domstolen som säger att du har rätt att använda fysiska påtryckningar för att avvärja en våldsam situation eftersom du har din tillsynsplikt som lärare. Om du exempelvis har två trettonåringar som ligger och slåss på golvet, måste du självklart försöka få stopp på situationen. I det fallet är ju det bästa om du kan be om hjälp av någon vuxen i närheten. Men går inte det så har du ju rätt att ta tag i eleverna för att sära dem åt och du har rätt att fösa bort dem så att säga. Men du får aldrig gå över gränsen så att det blir misshandel, säger Kristina Rollbäck.

Att det är en gråzon är Kristina Rollbäck dock högst medveten om:

– Det här är snabba, hetsiga förlopp där adrenalinet pumpar på alla inblandade och då är det väldigt svårt att hålla igen och behärska sig. Men vi kan aldrig, aldrig acceptera våld i en sådan här situation.

Istället gäller det att se de här incidenterna för vad det är – en arbetsmiljöfråga. Där är det viktigt att minnas att det är rektorn som har det övergripande ansvaret för frågan, inte du som lärare, menar Kristina Rollbäck.

– Kräv av arbetsgivaren att få utbildning och möjlighet att diskutera de här frågeställningarna – för det är väldigt svåra frågor. Den här debatten ska tas i arbetslagen, alla ska veta vad som gäller. Det gäller i synnerhet nyexade som måste få med sig det här i sin introduktion på arbetsplatsen. Alla ska känna sig trygga och säkra att om det inträffar något så vänder man sig direkt till rektor och där ska man kunna berätta vad som har hänt och få stöd i hela processen. Det är otroligt viktigt.

*Carina heter egentligen något annat.