Corona: Frågor och svar inför skolstart – det här gäller för lärare

Snart inleds höstterminen på skolor runt om i landet och många ser fram emot en skolvardag som går tillbaka till det vanliga. Parallellt växer en osäkerhet bland både lärare och elever inför vad skolstarten i höst kommer att medföra.

Inför höstterminen har många medlemmar i Lärarnas Riksförbund (LR) hört av sig till förbundets medlemsjour för att få svar på sina frågor som rör smittspridningen.

Elisabeth Ollesdotter är chef för förhandling och facklig utbildning på Lärarnas Riksförbund och arbetar delvis med att sitta i medlemsjouren och besvarar medlemmars corona-relaterade frågor. Under året har hon samtalat med många lärare som känner oro kring pandemin.

– Många lärare och studie- och yrkesvägledare vänder sig just nu till oss för att få svar på sina funderingar inför terminsstarten. Nu har arbetsgivare haft sommarledigheten på sig att ta fram lokala riktlinjer och bedriva ett smittminimerande arbete men tyvärr har det inte gjorts i den utsträckning som vi hade hoppats. Det är beklagligt, men jag hoppas att det görs på fler platser i landet nu, säger hon.

Här svarar Elisabeth Ollesdotter på de vanligaste frågorna kring coronaviruset inför skolstarten:

1. Jag som lärare är orolig för smittspridning vid skolstarten. Vem ansvarar för vår säkerhet och för skyddsåtgärder?

– Detta är den vanligaste frågan vi får. I grunden gäller Folkhälsomyndighetens (FHM) rekommendationer om att hålla avstånden och om möjligt arbeta hemifrån men många lärare önskar tydligare och mer detaljerade rekommendationer från Folkhälsomyndigheten vad gäller verksamheten i skolorna. På FHM:s webb finns dock förslag på förebyggande åtgärder i skolorna. Även Skolverket har råd kring vad man bör tänka på inför skolstarten.

– I skolorna är det huvudmannen, det vill säga kommunen för kommunala skolor eller styrelsen för fristående skolor, som är arbetsgivare och därmed har arbetsmiljöansvaret i skolorna. Arbetsgivaren ska vidta nödvändiga åtgärder för att minimera riskerna för smittspridning. Exempel på åtgärder som många skolor vidtagit är att se över situationen i matsalen så att trängsel inte uppstår, använda olika entréer för olika grupper, med mera.

2. På min skola har man bestämt att grundskoleelever som är frånvarande ska ges distansundervisning, samtidigt som jag som lärare ska bedriva vanlig undervisning för närvarande elever. Hur hanterar jag det?

– Rektor ska tillsammans med skyddsombudet på arbetsplatsen göra en riskbedömning för att undvika en ohälsosam arbetsbelastning för lärarna.

– Man kan planera för att undvika dubbelarbete för lärarna. Exempelvis kan lärare som arbetar hemifrån distansundervisa de elever som är hemma och lärarna på skolan får koncentrera sig på elever som finns på plats.

– Under våren var problemet med dubbelarbete påtagligt. Nu arbetar vi för att detta ska lösas inför terminsstarten genom rimliga tjänstefördelningar.

3. Jag som lärare tillhör en riskgrupp – hur kan min arbetsmiljö bli så trygg som möjligt?

– Det är viktigt att om ha en tät dialog med arbetsgivaren och skyddsombudet på skolan om åtgärder för att skapa en trygg arbetsmiljö. I allra möjligaste mån bör den som tillhör en riskgrupp få förutsättningar att undervisa hemifrån via distansundervisning.

– Det är arbetsgivaren som till syvende och sist avgör om det finns möjlighet för mig inom ramen för skolans verksamhet och planering att arbeta hemifrån. Om detta inte fungerar driver vi frågan om att skälig ersättning ska betalas ut till läraren.

– Nu kommer möjligheten att ansöka om smittskyddspenning från Försäkringskassan för de som tillhör en riskgrupp. Det är rimligt att arbetsgivaren kompletterar ersättningen från Försäkringskassan på samma vis som vid en sjukskrivning.

4. Körsång har uppmärksammats särskilt när det gäller risk för smittspridning. Vad gäller för musikundervisningen och för mig som musiklärare?

– Musiklärarnas situation behöver uppmärksammas särskilt eftersom risken för smittspridning är extra stor inom musikundervisningen, till exempel vid körsång och vid användande av blåsintrumment. Lektionstäthet, elevtätheten under lektionerna, lektionssalens storlek och möjlighet till ventilation måste bedömas.

– Även idrottsundervisningen behöver anpassas utifrån ett smittskyddsperspektiv. Det finns exempel på idrottsundervisning som bedrivs utomhus utan ombyte, för att undvika trängsel i omklädningsrummet.

5. På min skola har vi ingen skyddsutrustning, inga munskydd eller visir. Kan vi lärare kräva att det köps in?

– Det finns inga generella rekommendationer från Folkhälsomyndigheten om att skyddsutrustning ska bäras av lärare och elever på skolan.

– Det finns arbetsgivare som menar att skyddsutrustning inte ska bäras i skolan. Vi anser att de lärare och studie- och yrkesvägledare som vill använda munskydd i skolan ska få göra det. Man måste få alla arbetstagare att känna sig trygga utifrån var och ens situation.