8 tips för att maxa lärarutbildningen

Sofie Delltorp är snart halvvägs genom sin utbildning till svensklärare på gymnasiet och tycker att hon har gjort några lärdomar som kan vara värda att dela med sig av. Det första hon reagerade på när hon påbörjade utbildningen var hur lite lärarledd undervisning hon fick, och hur mycket tid som läggs på att plugga teori.

– Jag trodde att vi skulle spendera mer tid på plats vid universitetet. Vissa kurser är vi nästan inte där alls, i stället är det väldigt mycket grupparbeten. Jag trodde också att det skulle vara mer tydligt kopplat till yrket, säger hon.

Hur menar du då?

– Det känns ibland som att det vi gör på universitetet är en helt annan sak än det man gör i skolan. Det är mycket fokus på lärandeteorier som inte alltid är så gångbara ute i skolan. Frågar man lärare om vilken teori de använder så är det inget de reflekterar över. Det är såklart viktigt, jag vill inte ta bort det, men ibland är det lite väl mycket fokus på teori och hur det har varit förr, säger Sofie Delltorp.

”Det positiva borde lyftas fram mer”

Med det sagt vill hon inte klanka ner på lärarutbildningen i onödan. Det är det tillräckligt många som gör ändå, resonerar hon.

– Utbildningen är rolig och känns väldigt meningsfull. Det positiva borde lyftas fram mer, vi pratar mest om det som inte fungerar. Många som undervisar här är väldigt kunniga och man kan lära sig mycket av dem. Sen är det klart att alla delar inte är lika givande.

Men vad kan då du som student göra för att få ut så mycket som möjligt av lärarutbildningen? Att vara närvarande och engagerad i studierna är förstås en grundförutsättning, men utöver det finns några saker att tänka på, menar Sofie Delltorp. Ett par sådana saker handlar om att inte gå på för hårt från start.

– I början känner man lätt att man måste ha läst precis allt före den första föreläsningen. Det tycker jag att man ska släppa så man inte blir så stressad. Det är bra att vara lite förberedd förstås, men det gäller att hitta en balans. Fokusera på det som du tror att du har glädje av när du ska jobba.

Det blir orimligt dyrt

Sofie Delltorp uppmanar till behärskning, inte bara när det gäller hur mycket litteratur du läser, utan även hur mycket litteratur du köper.

– Jag, som många andra, köpte all litteratur i början. Men kan du så tycker jag att du ska låna, det funkar jätte-bra. Det är bättre att sitta i biblioteket och koncentrera sig snarare än att sitta hemma. Där har man oftast dessutom någon klasskompis om det dyker upp frågor. Och i slutändan har man inte användning för alla böcker, plus att det blir orimligt dyrt. En bok kostar ofta 500 kronor eller mer, och ibland har man många böcker till en kurs. Så låna på biblioteket, köp begagnat eller köp olika böcker och låna av varandra, säger hon.

Under de två år som hon har studerat upplever hon att praktikperioderna, VFU (verksamhetsförlagd utbildning), har varit den enskilt viktigaste delen. Där får hon äntligen pröva på att omsätta det hon läst i praktiken, och inte minst få en inblick i arbetssituationen för lärare ute i skolorna. Men just den inblicken är också något som ger vissa studenter panik, och som varje år leder till avhopp från utbildningen.

– Vi har pratat en hel del om den här så kallade praxis-chocken som gör att vissa studenter hoppar av, och lite grann av den har jag känt av. Hur det fungerar utanför klassrumssituationen blev lite av en chock, hur man ska få ihop det. Vissa dagar är det stressigt och jag springer mellan lektioner.

– Vi hade första VFU:n efter ungefär en månad. Det var läskigt men också nyttigt att komma ut tidigt. Det var oväntat att det är så svårt att hinna förbereda lektioner och reflektera över det som hände på lektionen innan och hur ska jag göra nästa gång. Den tiden finns inte, säger Sofie Delltorp.

Handledare spelar stor roll

Men samtidigt menar hon alltså att VFU är den absolut mest värdefulla delen av utbildningen, och att det är upp till dig som student att se till att få ut så mycket som möjligt av tiden ute på skolorna.

– Våga pröva saker. Det kommer att bli fel någon gång, och då kan du prata med din handledare om att ”nu blev det så här, hur kan vi undvika det nästa gång?”. Det är så du lär dig. Jag hade själv velat få mer pepp från utbildningen att man ska våga ta initiativ ute på VFU:n, även om man är så tidigt i utbildningen. Min handledare ute på skolan tyckte att jag kunde pröva på olika saker redan från början, och det uppskattade jag väldigt mycket.

Hur viktigt är det att få en bra handledare?

– Det spelar jättestor roll. Jag har en kursare som har fått höra att ”jag ville inte ens ha en student”. Jag tycker att man ska kontakta universitetet om man känner att det inte fungerar med en handledare, förklara hur situationen är och se till att få byta.

Bra tips: Att föra loggbok

Sofie Delltorp har ett knep för att komma ihåg vad som sker under VFU:n, och för att kunna reflektera i efterhand: hon för loggbok.

– Jag skriver ner vad jag har gjort och hur det kändes, och alla intryck. Både saker i klassrummet och utanför, inklusive vad som händer i lärarrummet. Jag känner att jag behöver få ur mig saker som jag inte nödvändigtvis vill ta upp med min handledare. Det är både roligt och nyttigt att gå tillbaka och titta på gamla anteckningar. Då få man en syn på sin egen utveckling, som gör att man blir mindre nervös än tidigare.

– Ofta kommer man ihåg det som inte gick bra, men det är bra att även ha det positiva nedskrivet för att påminna sig. Men jag skriver också ner vilka knep lärarna har för att hantera elever och så vidare. Man tänker ofta att ”det här kommer jag ihåg” men man gör inte alltid det, säger hon.

En sista tanke hon vill skicka med till sina studerandekollegor är att det kan vara bra att hålla koll på skoldebatten i media.

– Det är bra att vara lite påläst om vad som händer i skolan. Då kan man få insyn i en lärarvardag som man kanske inte pratar så mycket om i utbildningen. Den kanske verkar hård ibland, men ju mer du vet i förväg desto bättre, säger hon.