6 skolprofiler om ordningsomdömen, nedskärningar och ökad status för lärare

Sparandet på skolan: ”Det har blivit okej att prata om att vi har svårt att göra ett bra jobb”

Under våren har nedskärningar i skolan seglat upp som en av de mest omdebatterade frågorna. Runt om i landet protestmarscherar lärare och det fullständigt kokar inom lärarkåren.

Skolvärlden träffade Åsa Plesner från tankesmedjan Balans och Hamid Zafar, barn- och utbildningschef i Mullsjö kommun, för att prata om sparandet på skolan.

– Det förvånar mig att lärare inte har varit ute och marscherat tidigare vad gäller lärares arbetsmiljö och förhållanden så som det ser ut, hur det kan se ut på skolor runt om i Sverige. Jag har sett skolor och verksamheter där arbetsmiljön för lärarna är under all kritik och ändå står de där varje dag och håller ut, säger Hamid Zafar.

Från din position som barn- och utbildningschef i kommunen, vad kan du göra i den här frågan?

– Jag har det övergripande ansvaret för ekonomin inom barn- och utbildningssektorn i kommunen och då är det att försöka ge rektorerna verktyg för att klara av att hålla ekonomin. Ge dem bra verktyg, goda uppföljningsrutiner och se över sina organisationer helt enkelt.

– Jag menar fortfarande att svensk skola i mångt och mycket präglas av en idé att ju fler huvuden i organisationen desto bättre kvalitet. Men det menar jag är en felaktig väg att gå, utan hellre då att man ser över organisationen och ser vilka som är de viktigaste funktionerna, vilka gör skillnad i organisationen? Det talar jag mig ofta varm för, säger Hamid Zafar.

Åsa Plesner har sett frågan växa, framför allt under vårterminen, där nedskärningarna inom skolan har fått stort genomslag i media.

– Jag upplever att det har blivit okej att prata om att vi har svårt att göra ett bra jobb, på ett sätt som det inte har varit tidigare. Det är någon sorts tystnadskultur eller tabu som har brutits nu och vi ser både lärare och rektorer och andra yrkesgrupper säga: ”Ja, jag älskar mitt jobb, jag tycker det är roligt att jobba i skolan MEN jag behöver bättre förutsättningar”. Och det tror jag är en rätt viktig grundläggande skillnad även på sikt, säger Åsa Plesner.

Vad ser du som de allra viktigaste åtgärderna för att lösa den här problematiken?

– Jag tror att vi behöver börja med att titta på hur uppdraget och arbetsbelastningen för såväl lärare i skola och fritids som andra yrkesgrupper begränsas och konkretiseras. Skolväsendet är ju extremt komplext, vi har många uppdrag, vi har många viljor, vi ska lära varandra att samarbeta oss fram till den perfekta verksamheten. Och det är ett i grunden övermänskligt krav.

Anser du att kommunerna klarar av att vara ansvariga för skolan för att nå dit?

– Alltså jag skiter fullständigt i vem som är ansvarig för skolan. Vi behöver få till att det finns ett genomförbart jobb att göra. Staten skär ner på samma sätt som kommunerna gör, säger Åsa Plesner.

Se hela intervjuerna med Hamid Zafar och Åsa Plesner här:

* * *

Ordningsomdömen: ”Jag ryser när jag tänker på hur kriterierna ska se ut”

Riksdagen röstade under våren igenom att ordningsbetyg ska införas i skolan. Kritiken från lärare var kraftig.

I Skolvärldens webb-tv-intervju från Visby säger utbildningsminister Anna Ekström att hon ryser när hon tänker på hur kriterierna ska se ut för ordningsomdömen.

– Jag tycker ju att det är en osedvanligt dum idé. Poletten har liksom inte riktigt trillat ner att vi har en lärarkår som är väldigt hårt ansträngd. Jag ryser när jag tänker på hur kriterierna ska se ut för de här ordningsomdömena, säger hon.

Isak Skogstad, lärare och skoldebattör, är en av de som tror på ordningsomdömen:

– Signalerna kan vara viktiga och ordningsomdömen är en signal till föräldrar och elever att man prioriterar ordning – och ordning är viktigt, säger han.

Se hela intervjuerna med Anna Ekström och Isak Skogstad här:

* * *

Läraryrkets status: ”Man måste vara lite mindre ängslig inom hela skolsystemet”

Hur ska läraryrkets status stärkas? Är det med hjälp av mer tillit och mindre ängslighet? Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson och Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén svarar.

– Man måste tala om problemen i skolan, man måste tala om de svårigheter som lärare möter men man måste ge en rättvis bild och också peka på vilket ansvar skolan och lärarna tar. Det är bara så vi kan skapa tillit, respekt och den auktoritet som lärare behöver och då påverkas statusen av det, säger Peter Fredriksson.

– Lärare måste få tid att förbereda och efterarbeta sina lektioner, ge kvalitet i sin undervisning. Och man måste vara lite mindre ängslig inom hela skolsystemet. När vi dokumenterar så måste vi också fråga oss: ”Leder det här till att eleverna lär sig mer?”. Om inte så måste vi fråga: ”Är vi då tvungna att göra det?”. Jag skulle säga att det är en hel del i dokumenterandet som vi inte skulle behöva göra, säger Åsa Fahlén.

Se hela intervjuerna med Peter Fredriksson och Åsa Fahlén här: