”Politiker – varför ska lärandet anpassas bort?”
Filippa Mannerheim och Fredrik Sandström kräver en rejäl översyn av betygssystemet och reformen med extra anpassningar följt av en systemförändring.
Anpassningar
”Extra anpassningar är ett svek”, menar lärarprofilen Fredrik Sandström.
I en debattartikel i Expressen kräver han nu, tillsammans med skoldebattören Filippa Mannerheim, svar av politikerna.
”Vad är syftet med skola om lärandet ändå anpassas bort?”
En het debatt rasar på Facebook och Twitter efter att Fredrik Sandström i en intervju i Vi Lärare hävdat att extra anpassningar är ett svek.
Han utvecklar:
”Man lurar elever och föräldrar, säger åt dem att eleven får extra anpassningar, men i praktiken handlar det bara om pappersexcersis.”
Fredrik Sandström, svensklärare från Arboga som också är krönikör i Vi Lärare och driver Lektionsbanken.se, skriver nu tillsammans med Filippa Mannerheim, även hon krönikör i Vi Lärare, en debattartikel i Expressen där de kräver en rejäl översyn av betygssystemet och reformen med extra anpassningar följt av en systemförändring.
”Det är dags att fasa ut extra anpassningar ur skolan och ersätta dem med realistiska kursplaner och särskilt stöd snarare än – som i dag – fasa ut elevernas lärande.”
De två skoldebattörerna kräver svar av politiker och skolmyndigheter:
- ”Vad är syftet med skola, om lärandet ändå anpassas bort för elever som behöver skolan allra mest?”
- ”Vad är vitsen med att eleven – på papperet – ’når målen’ genom förenklingar och reduceringar och på så vis kan slussas vidare uppåt, men utan att få med sig vad man ska?”
Bakgrunden är att det nya begreppet ”extra anpassningar” infördes i skollagen 2014. Det återfinns i skollagen, läroplanerna och i Skolverkets allmänna råd. Begreppet beskrivs som ”en mindre stödinsats” ”inom ramen för ordinarie undervisning”.
Debattörerna är kritiska till hur det fungerar, och ger två exempel:
- Ella har läs- och skrivsvårigheter. Läraren uppmanas därför att ersätta Ellas läsning med ”lyssneläsning”, alltså att erbjuda henne inläst material med argumentet att vissa ”läser med ögonen, andra med öronen”.
Vi undrar nu: Hur ska Ella lära sig läsa om allt läsande i alla skolämnen tas bort för henne?
- Oliver har problem att skriva. Nu uppmanas läraren att erbjuda olika vägar för Oliver att undvika skrivandet, till exempel genom att få fotografera tavlan, bli erbjuden lärarens powerpointpresentationer i stället för att anteckna eller få muntliga förhör i stället för skriftliga uppgifter.
Vår fråga är: Hur ska Oliver få skrivträning om allt skrivande plockas bort ur hans utbildning?
I fredags svarade Skolverket på kritiken, i en intervju i Vi Lärare. Enhetschef Ulrica Dahlén sa bland annat att ”tanken är att lärare, speciallärare och specialpedagog ska samarbeta kring alla former av anpassningar och stöd”.
Men hon fick genast mothugg av flera lärare på Facebook och Twitter, bland annat Filippa Mannerheim: ”När något inte fungerar i skolan svarar tjänstemännen på skolmyndigheterna alltid med hur det var tänkt att fungera, inte hur det faktiskt blev”.
LÄS MER:
Läraren om extra anpassningar: ”Ett svek"
Att undervisa ihop – en nyckel för anpassningar
Tre råd till lärare: Så arbetar du med anpassningar
