Larmet: 2 av 3 skolor saknar resurser till npf-stöd

Rapporten ˝Grundskolors arbete för en tillgänglig lärmiljö för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar” håller en skarp ton:

”Krafttag behövs på huvudmannanivå och rektorsnivå så att alla elever ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål” skriver Skolverket.

Det är ett svar på att 2 av 3 rektorer i kommunal grundskola anser att de saknar pengar för att ge elever med adhd, autism, språkstörning och Tourettes syndrom det stöd och de anpassningar de har rätt till, enligt Skolverkets enkätundersökning som ligger till grund för rapporten.

”Får inte vara en anledning”

– Vi ser allvarligt på att så många rektorer inte anser sig ha tillräckliga resurser för att ge det stöd som de bedömer att eleverna behöver. Brist på resurser får inte vara en anledning till att elever inte får det stöd de behöver, rektorer och huvudmän behöver se till att det finns på plats, säger Katarina Nyström, enhetschef på Skolverket.

Rektorerna anser sig inte ha råd med bland annat anpassade lokaler, att kunna anställa ny personal eller kompetensutveckling för lärare.

– Vi har en skola som saknar resurser, eleverna har rätt till stöd men får inte det. Lärarna har inte tid och verktyg att lägga upp och planera undervisningen utifrån vad som behövs, säger Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog.

”Lärarna behöver utbildning”

Mer än hälften av huvudmän och rektorer bedömer att den undervisande personalen har ett ganska eller mycket stort behov av kompetensutveckling inom npf.

Det handlar bland annat om att bemöta elever och ge stöd i undervisningen, något som infördes i lärarutbildningen 2021.

– Många huvudmän uppger att de erbjudit kompetensutveckling, men pekar på ett kontinuerligt behov på grund av personalomställning och att det kommer nya rön. Andra uppger att lärarna har god teoretisk kunskap, men att det kan vara svårare att omsätta den i praktiken, säger Katarina Nyström.

– I vissa fall, i riktigt svåra situationer behövs särskilt utbildad personal. Den kompetensutveckling som behövs är sådan som stärker lärarnas förmåga att möta elevernas behov, inte diagnosspecifik kunskap, säger Anna Olskog.

Medan 7 av 10 rektorer i kommunal skola lyfter resursbristerna, är de betydligt färre hos fristående huvudmän.

Här uppger 1 av 5 rektorer bristande resurser för att hjälpa elever med npf.

– Vi ser att det finns en skillnad, och det är en fråga vi behöver analysera vidare, säger Katarina Nyström.

LÄS ÄVEN:

Filippa Mannerheim: Avveckla elevhälsan och mentorsrollen

Förtroendekris skakar lärarutbildningen på GU

Sara Bruun: Här är NP-infon om du också gått vilse hos Skolverket