Tusen lärare – så mycket kostar nedskärningarna

En halv procent låter inte mycket. Men så mycket har kommunerna dragit ner på den svenska skolan mellan åren 2018 och 2019. I kronor betyder det 700 miljoner eller 1 100 lärartjänster i grundskolan.

– Det är klart att det märks. Våra medlemmar blir såklart extremt frustrerade av att höra att det inte alls skett några neddragningar samtidigt som förutsättningarna i praktiken försämras. Och det är ju vad som sker när budgeten inte tar hänsyn till kostnadsökningarna. Då blir resurserna mindre, halvklasser blir helklasser, kringstöd prioriteras bort och lärarna kan inte ens köpa in de mest grundläggande läromedlen, säger Johanna Jaara Åstrand.

Siffrorna finns i Lärarförbundets nya ekonomirapport, där även Lärarförbundets ombud får ge sin syn på läget, i en Sifoundersökning.

Genomgången visar att summan pengar som huvudmännen fått av staten ökar, men kostnaderna samtidigt ökar mer. Och det får konsekvenser för skolan.

GRAFIK: SKOLPENGENS SYSTEMFEL — OCH LÖSNINGEN

De tillfrågade ombuden för Lärarförbundet bekräftar att nedskärningarna från 2019/2020 fortsätter.

– För att kommunerna ska sluta spara behöver de ha goda planeringsförutsättningar. Pandemin har medfört att de fått resurser tillfälligt, men så länge de inte blir permanenta så påverkar det knappast besparingspolitiken, säger Johan Ernestam, utredare på Lärarförbundet.

Av de skolledare som tillfrågats i undersökningen säger 60 procent att de har behövt göra nedskärningar på sin skola, och nära hälften menar att detta inte beror på minskat elevantal.

Resultatet är färre lärare och ett minskat antal stödpersoner, till exempel elevassistenter.

– Att det i praktiken försvunnit medel motsvarande 1 100 grundskoletjänster är såklart riktigt allvarligt. Sveriges elever behöver fler lärare, inte färre. Och inte minst allvarligt är ju att det ges ett sken av att det inte skett neddragningar. Det är förödande, säger Johanna Jaara Åstrand.

Så många slipper spara

Linnéa Lindquist, rektor i Göteborg, har räknat igenom 282 av 290 skolbudgetar för 2021. Hittills har hon hittat 12 som tar hänsyn till ökade kostnader för bland annat löner i budgeten.

LÄSTIPS: NEDSKÄRNINGARNA RÄCKER INTE – YTTERLIGARE SKOLBESPARINGAR I ÅR

– Det ser väldigt mörkt ut. Det landar kring 97 procent av kommunerna som skär ner. De få kommuner som kan höja för att motsvara kostnadsökningar gör det på grund av coronapengar. Flera av dem lägger besparingar 2022-2024, säger Linnéa Lindquist.

Hon ger Sundsvall som exempel på en kommun med tuffa krav. 2020 fick kommunen ett underskott på 121 miljoner, varav 42 miljoner är ökad ersättning till friskolorna.

Likvärdighetsprincipen gör att kommuner som drar över budget, i praktiken har ökade elevkostnader. Därför måste fristående skolor ersättas med motsvarande. I Sundsvalls fall handlar det om ersättningar åtta år tillbaka i tiden.

Linnéa Lindquists budgetgenomgång visar att besparingarna i de flesta fall rör tjänster som går ut på elevstöd, eller elevhälsa.

– Det behövs ju lärare i klassrummen, säger hon.

”Statligt ansvar enda lösningen”

Lärarförbundets rapport visar också att det råder stora skillnader mellan hur mycket pengar kommunerna satsar på skolan, men även hur Sverige placerar sig internationellt.

Sverige ligger på en topplacering, räknat i hur många dollar som går till skolan. Men med hänsyn till landets välfärd räknat i BNP per capita, så visar det sig att de svenska utgifterna ligger på ett medelvärde jämfört med andra OECD-länder.

LÄSTIPS: FÅTT NOG AV VÅLDET, ANMÄLER TILL ARBETSMILJÖVERKET

Nu kräver Lärarförbundet större, mer specialiserade bidrag för att häva besparingarna.

– Det finns bara en lösning, och det är att staten tar ansvar för en likvärdig och långsiktig finansiering. Ryckigheten med kortsiktiga statsbidrag skapar inte den stabilitet och de planeringsförutsättningar som krävs. Det måste finnas möjlighet att planera och investera, allt annat drabbar eleverna skoningslöst, säger Johanna Jaara Åstrand.

Undersökningen som ligger till grund för rapporten gjordes av Kantar/Sifo på Lärarförbundets uppdrag, med 2 401 deltagare och en svarsfrekvens på 50 procent.