Skolans stålbad: ”Ekonomin får gå före skollagen”

Örebros förskollärare, lärare och studie- och yrkesvägledare manifesterade mot nedskärningar på Olof Palmes Torg den 31 maj.

Nedskärningar Örebro är en av många orter där skolan drabbas av nya nedskärningar till följd av inflationen. Då har kommunen redan genomgått ett ekonomiskt stålbad de senaste åren.
– Det blir sjukskrivningar som ett brev på posten, säger Petter Kraftling, ordförande för Sveriges Lärare Örebro.

Emil Hedman

17 aug 2023

Sveriges Lärares nya rapport ”Döden för svenska skolan” visar att majoriteten av lärarna drabbas av nedskärningar i år, och att oron är stor för vad det kommer att innebära för arbetsmiljön och elevernas kunskapsinhämtning.

LÄS ÄVEN: Larmrapport: Så drabbas lärarna av nedskärningar

Hinner inte gå på toaletten

Enligt Sveriges Lärare Örebros uträkningar har kommunen mellan åren 2017 och 2023 dragit ner på skolan och förskolan med 200 miljoner kronor. Och nu kommer besparingskrav på ytterligare 50 miljoner i för- och grundskolan. Besparingar som leder till färre kollegor, mer arbete och sämre förutsättningar att behålla behörig personal, menar facket.

Petter Kraftling

– Vi är med vid flera omställningar nu där lärare ska få andra uppdrag inom kommunen. Det drabbar arbetsmiljön för de som är kvar. På flera skolor har man gått upp i undervisningstid, då får man ingen tid till för- och efterarbete i stället. En VFU-student fick höra av en handledare nyligen att man får räkna med att få urinvägsinfektion första terminen eftersom man inte hinner gå på toa på dagarna, säger Petter Kraftling.

Han menar att det inte är ovanligt att de lärare som hamnar i omställning ganska snabbt går vidare till andra huvudmän, vilket riskerar att dränera kommunen på behöriga lärare.

Kommunstyret: Alla måste bidra i svåra tider

Frågar man stadens politiker handlar det dock inte om några 50 miljoner i neddragningar, utan 9,8 miljoner. Örebro sparar på elevpengen men skjuter till pengar för upprustning av lokaler, vilket ger en annan bild av hur mycket pengar man lägger på skolan.

Jonas Håård (S)

– Under perioden från 2017 som vi har sparat på elevpengen har vi också tillfört pengar, mer än besparingen. Vi hade ett stort behov av att renovera och bygga nya skolor, säger Jonas Håård (S), ordförande i grundskolenämnden.

Borde ni inte ha både dugliga lokaler och en bra verksamhet i de lokalerna?

– Jo. Det är jäkligt olyckligt att behöva spara på elevpengen, min ambition är att kunna börja öka igen. Men 2023–2024 är dåliga år för kommunerna. Budget i balans är också ett lagkrav, och när man behöver spara som en kommun behöver alla vara med och bidra.

Örebro gick totalt 1,7 miljarder plus under åren 2017 – 2020. Finns det inte pengar att tillgå nu när det är tuffare tider?

– Örebro har en robust ekonomi. Vore det inte för inflationen hade stålbadet redan varit över, säger Jonas Håård.

Att inte satsa tillräckligt på skolan är att skjuta sig själv – och sina medborgare – i foten, menar Petter Kraftling på Sveriges Lärare.

– Det är frustrerande kortsiktigt att tänka i mandatperioder. Det finns ju studier som visar att varje elev som inte tar gymnasieexamen kostar samhället flera miljoner bara i uteblivna skatteintäkter. Lägg sedan till den ökade risken att hamna i utanförskap och kriminalitet så blir det ännu värre, säger han.

Den grundläggande analysen delar även grundskolenämndens ordförande Jonas Håård, men inte utan förbehåll.

– Det resonemanget köper ju alla. Tills man säger att det krävs en skattehöjning. Då är inte alla med längre. Det är lätt att säga att skolan ska få kosta, men vi sitter och prioriterar mellan olika saker. I det här läget får vi skära i allt, säger han.

Vågade inte vara i klassrummet

Från fackets håll menar man att skolan borde prioriteras tillräckligt högt för att tillhandahålla både lokaler och god undervisning. I stället ser man exempel på kräftgång där fungerande system monteras ner.

– Det handlar om vilken typ av skola man vill ha. Ta exemplet med skolan här som tvingades gå från tvålärarsystem till en lärare per klass – men behöll klasstorlekarna. I ett upptagningsområde med mycket kriminalitet ledde det till att lärare slutade. De vågade inte vara själva i klassrummet, berättar Petter Kraftling.

Man har inget annat val än att sluta spara på utbildningsväsendet, och rensa i arbetsuppgifterna för dem som jobbar i skolan, om verksamheten ska komma upp på fötterna igen, menar han.

– Om vi ska vända resultaten måste vi få förutsättningar som lärare, förskollärare och studie- och yrkesvägledare. Idag är vi socialarbetare, psykologer, väktare och så mycket annat på dagarna att vi inte hinner utföra våra egentliga arbeten.

Ser du någon ljusning framåt?

– Det ser kämpigt ut. Vi kommer fortsätta att synliggöra behoven och försöka övertala kommunen att ge oss de resurser vi behöver. Men ekonomin får går före skollagen i Örebro kommun, så är det tyvärr, säger Petter Kraftling.

Rapporten i korthet

Majoriteten av lärare svarar i rapporten ”Döden för svenska skolan” att det kommer ske nedskärningar på deras förskola eller skola under 2023/24.

Nedskärningarna innebär:

Större barngrupper, minskad möjlighet att ta in vikarier och minskad personaltäthet i förskolan.
En minskning av stödpersonal, minskad möjlighet att ge elever särskilt stöd men även större klass- och elevgrupper i skolan.
Risk för stora kunskapstapp
94 procent av lärare är ganska eller mycket oroliga för vad nedskärningarna kommer att leda till.

Krav från Sveriges Lärare:

Stoppa nedskärningarna i förskolan och skolan
28 miljarder i tillskott till skola och utbildning
Reglera kvalitetsfaktorer som undervisningstid, tid för både planering samt för- och efterarbete, minimibemanning, lärartäthet och elev-/barngruppsstorlekar.
Ge lärare förutsättningar för att klara av sitt kärnuppdrag
Satsa mer på barn- och ungdomspsykiatrin.