Rektorn fick nog av besparingar – struntade i budgeten
”Jag förstår inte hur ett finansieringssystem som utarmar skolorna bara kan få fortsätta”, säger Malin Rimmö, rektor på Hansåkerskolan i Stugun.
Nedskärningar
Malin Rimmö har blivit hela Sveriges rebellrektor.
När hon såg sin nya budget fick hon nog – och struntade i den.
– Jag hoppas att fler rektorer gör som jag, säger hon.
Fram till 2023 hade Malin Rimmö på Hansåkerskolan i Stugun i Ragunda kommun gjort vad hon kunnat för att tillmötesgå politikernas budgetramar. Men sen brast det.
– Årets budget utgick bland annat ifrån att ingen i personalen någonsin skulle bli sjuk och att ingen elev skulle behöva något extra stöd, säger Malin Rimmö.
Orimligt och ohållbart, ansåg hon, och utgick istället från sin verksamhets behov – och sprängde budgeten.
– Jag tycker det är viktigt att hålla sig till budget om den är rimlig i förhållande till elevernas förutsättningar och behov. Jag hade kunnat göra det men då hade jag blivit tvungen att bryta mot skollagen istället. Det jag inte förstår är hur ett finansieringssystem som utarmar skolorna bara kan få fortsätta, jag hoppas att fler rektorer gör som jag, säger Malin Rimmö.
Döptes om till studieassistenter
Alltså är lärartätheten, till politikernas förtret, densamma nu och elevassistenterna kvar, fast de kallas studieassistenter för att vara kopplade till skolan och inte till enskilda elever som kanske byter skola.
Kurator finns kvar liksom skolsyster – båda på halvtidstjänster – och en skolläkare i alla fall en dag i månaden, enligt Sveriges lärares representant, Ellen Eriksson.
– Vi är väldigt glada, Malin har konsekvent sett till elevernas bästa, säger Sveriges Lärares lokala ordförande Ellen Eriksson.
”Kan inte göra så här”
Alla är inte riktigt lika glada. Kommunstyrelsens ordförande, Lennart Raswill (c), till exempel.
– Man kan inte göra så här. Rektorns ansvar är att på bästa sätt förvalta de resurser som avsatts. Att hitta vägar för att få pengarna att räcka till och få verksamheten att fungera.
Malin Rimmö hävdar att det inte skulle gå att erbjuda eleverna den skola de har lagstadgad rätt till med den budget hon fått?
– Jag förstår hennes argument, att hon slits mellan skollagen och kommunallagen, men jag anser att det är osolidariskt mot hennes rektorskollegor och mot annan kommunal verksamhet som kommer att få bära hennes kostnader genom att skära mer i sina egna verksamheter.
Kallas till ett samtal
Malin Rimmö kommer att kallas till ett samtal med en ställföreträdare till kommunens skolchef för att redogöra för sitt beslut. Ställföreträdare eftersom det finns ett nära släktband mellan skolchefen Maria Renvall och Malin Rimmö.
– Skolan är vaccinet mot allt dåligt i samhället. Politikerna måste lyssna på professionen, lita på att våra beräkningar stämmer och skjuta till de resurser som behövs, säger Malin Rimmö.
”Fördelen med en liten kommun”
I Ragunda finns det runt 500 elever fördelade på fyra skolor. På en ort där alla känner alla blir beslut som drabbar enskilda invånare närmast en privat angelägenhet för var och en. Går det dåligt för en elev vet alla vem som beslutade att ta bort dess assistent. Ett förhållande som Malin Rimmö uppskattar.
– Det är fördelen med en liten kommun, säger Malin Rimmö, alla förstod vad budgeten skulle innebära. Hela rektorsorganisationen var på samma bana, kan man säga.
Läs alla artiklar i Vi Lärares granskning om nedskärningar
- Lärarna har fått nog: STOPPA SLAKTEN PÅ SKOLAN!
- Förskollärare ringde facket och grät: ”Tufft läge”
- Lärare tvingas vikariera för varandra för att spara pengar
- ”De som redan har det tufft kommer få det ännu tuffare”
- Slaget mot folkhögskolorna – ”Det är en tragedi”
- Varannan lärare orolig för ökat våld när det sparas på skolan