Ny rapport: Värsta nedskärningarna på 30 år

Nedskärningarna är de tuffaste på 30 år. Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog kräver resurser till skolan.

Nedskärningar Medan Sveriges ekonomi börjar vända uppåt, fortsätter skolans nedåt.
Det visar en undersökning från Sveriges Lärare.
Fyra av tio lokalföreningar uppger att flera lärare har sagts upp.
Nio av tio varnar för att de inte längre kan ge eleverna den undervisning de har rätt till.

Emma Olsson

3 sep 2024

När finansminister Elisabet Svantesson (M) presenterade de ekonomiska villkoren inför höstbudgeten från Harpsund den 22 augusti, nämnde hon ett rikare, tryggare Sverige och 60 miljarder i reformutrymme – men inget om skolan.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tidigare annonserat att kommunerna i helhet går med plus, men att pengarna kommer att gå åt till infrastruktur, försvar och miljösatsningar

Nu står lärarna inför nedskärningar på samma nivå som under 1990-talets finanskris, enligt Sveriges Lärares rapport.

– Det är inget mindre än katastrofalt för det svenska skolväsendet. Att förskolor och skolor tvingas spara är inget nytt, men nu står vi inför såväl varsel som rena uppsägningar. På sikt drabbas inte bara barnen, eleverna och lärarna, utan hela samhället eftersom kvaliteten sjunker och fler elever riskerar att slås ut, säger Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare.

Men en färsk undersökning med 274 av lärarfackets lokala föreningar visar att sju av tio upplever en sämre ekonomisk situation än 2023.

– Vi ser i alla skolformer att verksamheterna bantas långt mer än vad som motiveras av minskade barnkullar och elevunderlag. Den utvecklingen måste regeringen ta sin del av ansvaret för att vända, säger Anna Olskog.

”Betalar med sin hälsa”

Undersökningen visar på långtgående nedskärningar bland de anställda.

När det gäller för- och grundskola sker nedskärningar i minst två av tre kommuner.
Från 59 föreningar kommer uppgifter om att flera lärartjänster i grundskolan försvunnit.
40 föreningar rapporterar att lärarstyrkan inom förskola minskat med flera tjänster.
När det gäller elevassistenter och annan kringpersonal är siffrorna högre.

– Lärarna sliter och betalar med sin egen hälsa. Arbetsbelastningen har nått orimliga nivåer. Lärare runtom i landet pressas till det yttersta och inte får den tid de behöver till kärnuppdraget, det vill säga undervisningen och det nödvändiga för- och efterarbetet, säger Anna Olskog.

Slopa budget i balans

Den vanligaste förklaringen är besparingarna – utom i förskolan där de minskade barnkullarna börjat få effekt.

– Färre barn och elever får det stöd de har rätt till och utslagningen riskerar att öka. Självklart får det konsekvenser när lärartätheten minskar och viktiga kringresurser försvinner. Bilden är på många sätt liknande för skolan och förskolan, i skolan försämras studieron och i förskolan blir det fler konflikter i barngruppen, säger hon.

Sveriges Lärares kräver nu att regeringen slopar kraven på budget i balans för kommunerna.

– Följden blir ju att man måste spara rejält de år då ekonomin är sämre, vilket får katastrofala konsekvenser för förskolan och skolan. Det är därför Sveriges Lärare tycker att statsbidragen måste anpassas till konjunkturen, alternativt att kommunerna måste tillåtas gå med underskott ibland. Görs inte det kommer vi att se tokbesparingar även i framtiden, säger Anna Olskog.

Undersökningen bygger på intervjuer med 274 lokalföreningar, med en svarsfrekvens på 91 procent.

Sveriges Lärare: Så kan regeringen satsa på skolan

Utbildning är en investering – därför måste staten ta över ansvaret.
Låt statsbudgeten gå med underskott – annars tar investeringar på försvar, infrastruktur och klimat tränga ut skolan.
Räkna upp statsbidragen så att de kompenserar minskade barngrupper, pris- och löneutveckling.
Konjunkturanpassa de generella statsbidragen – större vid ekonomisk nedgång, mindre vid ekonomisk framgång.
Avskaffa eller lätta kravet på kommunal budget i balans.