Lärarnas vittnesmål om stora skolslakten

En undersökning bland de lokala föreningarna inom Sveriges Lärare visar att besparingarna på skolan fortsätter under 2024 – och att det knappast ser bättre ut inför 2025.

Petter Kraftling, ordförande Sveriges Lärare Örebro:

”I princip finns inte annat kvar att spara på än lärare. Minskande elevkullar har redan gjort att man avvecklat och slagit samman skolor för att spara på hyra, och eventuella ytterligare neddragningar under nästa år kommer förmodligen resultera i omställning och varsel.

Arbetsbelastningen har ökat när lärare skall hinna med fler uppgifter och möta elevgrupper utan att ha tillräckliga resurser för att tillgodose alla behov som finns. Om man inte slår knut på sig själv och jobbar mer än man ska så finns inte en chans att ge alla elever det de har rätt till enligt skollagen.

I förskolan är barngrupperna är för stora för att det ska gå bedriva kvalitativ verksamhet.  Där slåss vi nu för så grundläggande saker som att medlemmar inte hinner ta rast eller ens en paus för att gå på toaletten.”

Vi slåss för att medlemmarna ska få paus för att gå på toaletten

Elisa Erikson, ordförande Sveriges Lärare Uppsala

”Vi har känt av nedskärningarna detta år och även budgeten för nästa år inte är fastställd så ser vi inte att det verkar bli bättre.

Våra lärare i förskolan märker av en tydlig minskad lärartäthet och generellt ser vi en ökad undervisningstid och arbetsbelastning för lärarna i förskolan och skolan. Vi märker av större barn och elevgrupper. 

Såklart påverkar det möjligheten att nå målen i styrdokumenten. Det blir mindre tid till varje elev och möjligheten till särskilt stöd begränsas. 

Erik Liljenskog, ordförande Sveriges Lärare, Västerås

”Det är en extremt tuff situation, förutsättningarna är dåliga på många ställen. Det är ju personal som är "enkelt" att spara in på, och då sjunker naturligtvis kvaliteten i verksamheten.

Besparingarna har under flera år slagit väldigt hårt mot Västerås skolor. Framför allt är det elevassistenter, lärarassistenter och annan "övrig personal" som inte fått jobba vidare. Många elever kommer inte att få det stöd och den utbildning de har rätt till. 

Våra medlemmar ska plötsligt hantera ännu fler arbetsuppgifter och svåra situationer i klassrummet. Många elever blir lämnade i sticket. De ska plötsligt klara sig utan det stöd de tidigare haft och i längden kommer det här drabba specifika elever, våra medlemmar men också samhället som kommer behöva sätta in mer resurser för att hjälpa de barn som nu inte kommer fixa skolan”.

Andrea Meiling, ordförande Sveriges Lärare Göteborg

”Våra lärare måste göra mer. Vi ser att arbetsgivaren bryter med HÖK24 då de ökar undervisningstiden och lägger till omvårdnad av elever eftersom det inte finns assistenter kvar. Anmälningar kring tillbud och arbetsskada är fortsatt stor och högen av obearbetade anmälningar blir allt högre”.

Pontus Larsson, ordförande Sveriges Lärare Karlstad

Karlstad har skurit ner 120 lärartjänster. Det känns som man försöker pressa in mer i schemat och stödet runt har försvunnit. Det läggs mer jobb på lärarna, de maxar scheman och gör helklasser. Lärare i praktisk-estetiska ämnen går från 15 elever i en grupp till 30. Det rimmar inte så bra med avtalet om planeringstid och luft i schemat:

Meritvärdena sjunker och det är oroande.

Från 15 elever – till 30

Förskoleenheter läggs ner och lärare flyttas, även om de har jobb har de inte valt det själva och det är stressande.

Lärare vill inte göra ett dåligt jobb, så de gör allt arbete ändå. På fritidshemmen har lärare fått ersätta elevassistenter. Medlemmarna skulle nog säga att de inte kan vara så professionella som de vill vara.”

Tomas Antonsson, ordförande Sveriges Lärare Gotland

”Barn- och ungdomsnämnden ligger på ett underskott på cirka 25 miljoner kronor, efter att enheterna sett över sin organisation och tvingats till åtgärder. Pensionsavgångar ersätts inte, tillgången till specialpedagoger eller speciallärare minskar. Konsekvensen blir att arbetsbelastningen ökar för den personal som är kvar och det blir mindre stöd till eleverna. Vi befarar att det får effekt på måluppfyllelsen.”

David Gustafsson, ordförande Sveriges Lärare Stockholm

I grund- och gymnasieskolan ska ingen sägas upp. De lärartjänster som ska dras in placeras på någon annan skola. Det betyder konkret att många lärare kommer att få röra på sig.

Tackar man nej till den placeringen man får inga fler chanser utan man blir uppsagd.

Utbildningsförvaltningen har ingen arbetsbrist, menar de, eftersom de har ett elevtapp. Men det ser olika ut: ibland slutar 10 elever från låg-, 5 från mellan- och 10 från högstadiet. Då får man baka ihop klasser och se om en lärare på skolan kan förflyttas till någon annan skola.

Tackar man nej blir man uppsagd

Grundläget innan elevtapp var ansträngt och vi vill behålla alla lärare på skolorna för att öka lärartätheten och vuxennärvaron. Nu när elevgrupperna minskar finns det en chans att hinna med arbetet.

Lillemor Malmbo och Daniel Annelind, ordförande Sveriges Lärare Umeå:

Besparingarna har under flera år drabbat alla skolformer, i år framför allt fritidshem och gymnasiet. Än vet vi inte fullt ut det ekonomiska läget inför kommande år. Men det är inte stora och snabba nedskärningar som har skapat den arbetsbelastning och samvetsstress vi ser i förskolor och skolor i kommunen. Snarare är det återkommande år av underfinansiering och smygbesparingar i form av effektiviseringskrav och budgetar som inte ger full kostnadstäckning. 

”Förskollärare hinner inte med sin återhämtning med rast och paus. Lärare i fritidshem är för få för att klara av grundbemanning. Klasserna i grundskolan och på gymnasiet är alltför stora. Budgetförutsättningarna förändras plötsligt och tjänstefördelningen påverkas med dålig framförhållning, vilket skapar oro och stress”.

LÄS ÄVEN: 

”Värsta nedskärningarna på 30 år”

Lärarna har fått nog: STOPPA SLAKTEN PÅ SKOLAN!