Lärarna har fått nog: STOPPA SLAKTEN PÅ SKOLAN!

Under de senaste månaderna har skol- och förskolepersonal över hela Sverige protesterat och demonstrerat mot nedskärningarna – i Arvika, Gävle, Göteborg, Sjöbo, Umeå, Salem, Örebro, Malmö, Västervik och Stockholm för att bara nämna några exempel.

Det är nedskärningar som ofta pågått under flera år, i allmänhet sminkade som ”effektiviseringar”, men som fått extra fart under det senaste året med bland annat den höga inflationen, högre hyror och högre pensionskostnader som främsta argument.

28 miljarder behövs till skolan

Enligt beräkningar av Sveriges Lärare behövs det i år och nästa år ett extra tillskott på 28 miljarder kronor till skola och utbildning för att upprätthålla verksamheten på samma nivå som under de senaste åren.

Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.

– Många kommuner har det mycket tufft ekonomisk. Nästa år ser det ännu värre ut. Staten måste stötta kommunsektorn, säger Annika Wallenskog som är chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner (SKR).

– Om man inte vidtar åtgärder kommer en väldigt stor andel av kommunerna gå med underskott. Och då ska man komma ihåg att många redan har gjort besparingar.

På skolan?

– Ja. Skolan svarar för en stor andel av de totala kostnaderna i en kommun.

– Vi ser bland annat framför oss nedläggningar av skolor. Men inte bara av ekonomiska skäl. Minskande elevunderlag, som gör det extra dyrt att driva en del skolor vidare, bidrar också.

”Se över regelverket”

Många drar paralleller till nedskärningarna i 1990-talskrisens spår.

– En stor skillnad är att då hade Sverige som land en usel ekonomi. Så är inte fallet i dag. Våra offentliga skulder är bland de lägsta i Europa. Staten har en väldigt stark ekonomi och goda möjligheter att stötta kommunerna ekonomiskt, säger Annika Wallenskog.

– Man bör också se över regelverket så att en kommun som går med underskott under ett år får längre tid på sig att åtgärda problemen än dagens tre år, framför allt om underskottet är temporärt. Det skulle göra att vi slapp en del tvärnitar och dramatiska besparingar.

Nio av tio är oroliga

I en ny undersökning ger medlemmar i Sveriges Lärare en unik och mycket konkret insidesbeskrivning av nedskärningarnas konsekvenser.

Några talar om ”slakt”, andra om ohållbara och emellanåt direkt farliga arbetssituationer, om hur barn, elever, lärare och annan skolpersonal far illa.

En förskollärare beskriver till exempel hur hen – ensam – kan ha hand om upp till 18 barn (under två år), en högstadielärare hur hen skäms över att inte kunna hjälpa och stötta elever som behöver det och en gymnasielärare hur hen vid terminsstarten hade 37 elever i en klass (men bara 34 stolar i klassrummet).

• Ungefär 60 procent av förskollärarna och lärarna i undersökningen uppger att det under 2023 och 2024 genomförs eller väntas genomföras nedskärningar på deras förskola eller skola. Bland lärare i grundskolans klass 4–6 är andelen drygt 70 procent.
• Mer än nio av tio lärare och förskollärare är mycket eller ganska oroliga över nedskärningarnas konsekvenser.

Läraren vittnar om kaos

Göran Karlsson, lärare i trä- och metallslöjd och ordförande för Sveriges Lärare i Skurup, berättar om mejl och samtal från stressade och oroliga medlemmar på förskolor, fritidshem och skolor.

– De vittnar om en ohållbar situation med tidvis kaos på grund av stora barngrupper och klasser, underbemanning och brist på vikarier.

Fredrik Gustafsson, högstadielärare på Norrevångsskolan och ordförande för Sveriges Lärare i Eslöv fem mil norrut, blickar med oro mot en befarat dyster höst och vinter med bland annat fortsatta sänkningar av elevpengen.

– Även om vi bara är i början av terminen så märks redan den press och stress som många medlemmar känner. Arbetsbelastningen har ökat och arbetsmiljön försämrats.

– Resultatet lär blir tydligare ju längre tiden går och tyvärr inte till det bättre.