Kommunerna spår storvinster – men skär ner på skolan

Minskande barn- och elevgrupper och ökade kostnader för infrastruktur gör att förskolor och skolor kommer att få det fortsatt tufft ekonomiskt – trots att kommunerna beräknas göra överskott både under 2024 och framför allt 2025.

 – Vi kommer att ha ett mindre behov av förskolor och skolor och det behöver många ställa sig in på, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, på en presskonferens.

Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén reagerar på det ekonomiska beskedet.

– Det är positivt att de har en ljus prognos och det kan innebära att det backar lite med nedskärningarna som skett under 2023 och 2024. Men ryckigheten i finansieringen gynnar inte skolsystemet, som kräver långsiktighet, säger Åsa Fahlén.

SKR: Så stort blir överskottet

Medan 2024 varit ett tufft år, förväntar sig SKR att 2025 blir ljusare. SKR räknar med ett överskott på 29 miljarder kronor.

Samtidigt ökar kostnaderna.

– Det låter som det är frid och fröjd för kommunerna, men det är inte riktigt så man kan se det. Trots de jättestarka resultaten så kommer kommunerna att ha ett finansieringsbehov, de behöver öka sin skuld, säger Annika Wallenskog, och fortsätter:

– Det är inte skolor och förskolor de investerar i nu utan väldigt mycket infrastruktur. Vi har stora investeringsbehov i klimatåtgärder, civilförsvar och grön omställning. Egentligen täcker inte resultatet investeringarna, säger Annika Wallenskog.

Många kommuner är inte färdiga med sparkraven för 2024, och Vi Lärare har skrivit om hur hundratals lärare riskerar sina jobb.

Men Annika Wallenskog betonar att kommunernas finanser inte får gå ut över kvaliteten.

– Det gäller att man jobbar med effektivitet och produktivitet. Men det är jätteviktigt att se att man skapar kvalitet, att man ser vad man får för pengarna, säger hon.

Krav för att rädda skolan

Gemensamt för Sveriges Lärare och SKR är att båda kräver ökat statligt ansvar för finansieringen.

– Skolsystemet, från förskola och skola, till vuxenutbildning, är uppbyggt på långsiktighet, det tar tid innan man ser konsekvenserna av nedskärningarna. Vi vill att staten går in och tar ansvar för finansieringen, eller att man tillåter kommunerna att gå back så att de kan satsa på skolan även när det går ekonomiskt dåligt, säger Åsa Fahlén.

SKR vill se färre riktade bidrag och full finansiering av skolreformerna.

Bland annat nämner de den satsning på bemannade bibliotek som regeringen beslutat, men där bidraget på 400 miljoner kronor inte täcker kostnaderna, som SKR beräknar till två miljarder.

– Det är så många utredningar på gång, man undrar om kommunerna får finansiering för alla uppgifter man ska ta över. Sedan är det administrationen, alla uppgifter man lägger på kommunerna kommer att öka, säger Annika Wallenskog.

LÄS ÄVEN:

NEDSKÄRNINGAR: Hundratals lärare kan bli av med jobbet

Åsa Fahlén om larmen från lärare: ”Problem överallt”

Här manifesterar lärarna mot alla besparingar