Skolverket: 5 000 lärare behövs för att rätta provet

Central rättning ska införas 2026 – ett år tidigare än Skolverket önskat.

Nu har myndigheten räknat på innebörden av regeringens krav.

Skolverket anser att rättningen kommer att kräva 5 000 lärare, skriver TT.

– Detta är helt klart den stora utmaningen i projektet. Det är därför vi ser att vi behöver samarbeta med aktörer i bemanningsbranschen, säger Anders Boman, enhetschef vid Skolverket, till nyhetsbyrån.

Absoluta kravet från Sveriges Lärare

Beskedet får Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare, att reagera.

Det är ett absolut krav från förbundet att lärarna som ska bedöma proven har rätt behörighet på rätt nivå. 

– Det viktigaste för oss är att det är lärare med rätt behörighet som rättar proven. Då gäller det att ha ett fint erbjudande för dem som kan tänka sig detta, säger hon.

Skolverket nämner bemanningsföretag som en lösning för rättningen som gäller uppsatserna i svenska och engelska, årskurs 9 och på gymnasiet – de uppgifter som inte går att rätta digitalt.

– Antingen gör man det som ett extrajobb och får betalt för det. Eller att man får möjlighet att göra det i sin tjänst, men på något sätt måste de erbjudas en god ersättning för att utföra arbetsuppgiften. Idag gör lärarna det inom ordinarie arbetstid, och den tiden räcker inte till, säger Åsa Fahlén.

Anders Boman, enhetschef på Skolverket, är inne på samma spår.

– Det bygger på att arbetserbjudandet uppfattas som tillräckligt attraktivt för dem som ska göra jobbet, och vi bedömer att vi kan ge en konkurrensmässig ersättning, säger Anders Boman, till TT.

Stora förändringar på gång för proven

Digital rättning av övriga provdelar ska införas från och med 2024.

Tanken med förändringarna är både likvärdig bedömning och en lättare arbetsbörda för lärarna.

– Det finns exempel där man rättar centralt, inom IB-programmet. Men då är det över hela världen och finns fler lärare att välja på. Och de lärare som åtar sig uppgiften får betalt och ser det som en ökad kompetens. Skolan man arbetar på kommer också att få nytta av att lärare gör det, man får en bredare kompetens när man rättar prov från många olika skolor, säger Åsa Fahlén.

Skolverket inhämtar erfarenheter från grannlandet Norge, där tekniken brakade samman och enligt TT orsakade provkaos.

– Vi har faktiskt träffat Norge och lyssnat på deras erfarenheter från i våras, och vi kommer att träffa dem ytterligare under hösten. Där var det teknik som fallerade och vi tror att vi har en del att lära av deras debacle. Teknikmässigt är det utmanande med så många användare som ska gå in i en tjänst samtidigt, säger Anders Boman.

LÄS ÄVEN: 

Regeringens krav: Snabba på digitala nationella proven

Skolverket tvekar om centralrättade nationella prov

Mer pengar till nationella prov i regeringens budget

Beskedet: Digitaliseringen av NP försenas kraftigt