Så riskerar elever att slinka igenom nationella proven
Flera faktorer gör att elver kan slinka igenom de nationella proven, trots bristande kunskaper.
Nationella prov
Nära 11 000 elever i årskurs 3 når inte målen i läsförståelse i nationella proven 2023/24.
Drygt 12 000 elever får underkänt i stavning och interpunktion.
De nationella proven ska vara betygsgrundande – men forskare och lärare varnar för att elever riskerar att slinka igenom för enkelt.
Läsåret 2023/24 nådde 14 procent av eleverna i årskurs 3 inte upp till normen för stavning och interpunktion.
En granskning som SVT gjort visar att 62 000 elever lämnat skolan utan tillfredsställande kunskaper i läsförståelse under de senaste nio åren.
Resultaten för de nationella proven läsåret 2023/24 visar också att:
- 11 000 elever (11 procent) i årskurs 3 inte når målen för läsning av faktatexter.
- 12 000 elever (12,4 procent) inte når målen för stavning och interpunktion.
- Drygt 7 800 elever (8,1 procent) i årskurs 6 får F i svenska.
- Nära 5 800 elever (6 procent) får F i svenska i årskurs 9.
Siffror som kan tyckas låga i relation till larmen om svenska elevers bristande läskunskaper.
Högre andel i andra prov
Men resultatet kan ställas i relation till att 22 procent av eleverna i Pisa 2022 presterar under nivå 2, den basnivå som OECD räknar som grundläggande för fortsatt lärande.
Proven är dock inte jämförbara, bland annat eftersom nationella proven bygger på svensk läroplan, Pisa endast till en liten del mäter läsning av skönlitteratur, men även eftersom Pisa är en större apparat som har tillgång till en stor mängd data.
Inger Fridolfsson
– Men vi har jämfört resultaten i nationella proven i årskurs 3 med standardiserade test, LäSt, H4 eller Läskedjor, och de visar att barn som hamnar lågt i sådana test ändå klarar bedömningsstöd och nationella prov, säger Inger Fridolfsson.
Hon är speciallärare med magisterexamen och har skrivit rapporten ”Hur svensk skola missar elever som inte lär sig läsa” för Svenskt näringslivs skolforum.
”Proven för lätta”
Inger Fridolfsson menar att proven för årskurs 3 är för lätta. Men enligt henne är det inte själva proven som är enda boven – men framför allt läroplanen (som nu är under utredning).
– Den läroplan som finns nu får årskurs 1–3 i svenska, där står inte ens ordet läsinlärning. Det är väldigt lite som handlar om de grundläggande färdigheterna att lära sig läsa, säger Inger Fridolfsson.
Elever riskerar att slinka igenom även på andra grunde, menar forskaren Michael Tengberg vid Karlstads universitet.
Michael Tengberg
Han är kritisk mot att en elev i årskurs nio kan få underkänt i ett av momenten läsförståelse, skrivning och muntliga prov – och ändå få godkänt.
– Att det över huvud taget är möjligt måste ses som ett inbyggt fel i systemet, säger han.
Gustaf Skar är professor i skrivutveckling vid Norges tekniska universitet och har arbetat som konsult med de svenska nationella proven.
Gustaf Skar
Han håller inte med om att de är för lätta – och säger att de speglar läroplanen väl.
– Det finns ganska starka begränsningar för vad som är möjligt att mäta med ett prov, säger Gustaf Skar.
Kritiken – lärare sätter betygen
Dock är han kritisk till att proven används betygsnormerande.
– Det är inte det bästa sättet. Jämfört med att en lärare observerar en elev under lång tid är det undermåligt, säger han.
Och identifierar ett annat problem med nationella proven.
Lärare kan göra snälltolkningar av elevers prestationer.
– Man kan tänka sig att lärare frestas att tolka välvilligt, men det är forskning som är svår att få tag på, säger Gustaf Skar.
LÄS ÄVEN:
Sara Bruun: Att ”särskilt beakta” nationella proven – vilket skämt
Låga krav – då godkänns elever som inte kan läsa och skriva
Så godkänns elever som inte kan läsa på nationella provet i svenska
