En av fyra utsatta för kränkningar i skolan
Mobbning
En av fyra elever i mellan- och högstadiet uppger att de har utsatts för kränkningar i skolan det senaste året, enligt en ny rapport från Friends.
– Det som står ut är den rasistiska mobbningen som vi ser att barnen rapporterar. Det är väldigt oroväckande, säger Maria Loodberg, sakkunnig på organisationen.
Elaka ord i korridoren, rykten som sprids på nätet, slag, utfrysning och sexuella trakasserier. Mobbning är fortsatt ett stort problem i skolan och var tionde elev i årskurs 3–6 uppger att de varit utsatta det senaste året. Det visar Friends årliga kartläggning, som baseras på enkätsvar från 20 920 barn och unga.
Ännu fler, en fjärdedel av eleverna i mellan- och högstadiet, uppger att de utsatts för kränkningar det senaste året.
– Mobbningen har ökat i Sverige de senaste åren och vi har halkat efter från att ha varit ett föregångsland. Som det ser ut nu lever inte Sverige upp till barnkonventionen och barns rättigheter till en värld fri från våld, säger Maria Loodberg, sakkunnig på Friends.
"Väldigt oroväckande"
Av de elever som har utsatts för kränkningar i årskurs 3–6 uppger drygt var femte, eller 22 procent, att kränkningar utifrån etnicitet är den vanligaste formen av trakasserier i skolan.
– Det som står ut är den rasistiska mobbningen som vi ser att barnen rapporterar. Det är väldigt oroväckande. Vi har sett flera år i rad att etnicitet kommer högst och det ger oss en bild av att det är en negativ utveckling.
Sammanlagt är det 5 procent av det totala antalet elever som uppger att de utsatts för rasistiska kränkningar. Under pandemin har Friends sett exempel på att många med asiatiskt ursprung har drabbats.
Att rasism i samhället har hamnat mer i fokus i och med Black lives matter-rörelsen kan också ha bidragit till att fler rapporterar om sina upplevelser.
Flickor mer utsatta
Kartläggningen visar också att 20 procent av eleverna i årskurs 3–6 och 15 procent i årskurs 6–9 ibland, sällan eller aldrig känner sig trygga i skolan. Var tredje elev på mellanstadiet och mer än var sjunde elev på högstadiet, uppger att de ibland, oftast eller alltid oroar sig för att bli illa behandlade.
Flickor är generellt sett mer utsatta än pojkar, speciellt när det kommer till sexuella trakasserier. I årskurs 6–9 uppger 12 procent av flickorna att de utsatts, medan andelen pojkar är hälften så stor.
I alla åldersgrupper är verbala kränkningar, följt av psykiska kränkningar vanligast. Bland de yngre eleverna i årskurs 3-6 utsätts en något större andel för fysisk mobbning, jämfört med i årskurs 6-9 där kränkningarna oftare sker via nätet eller sms.
LÄSTIPS Nolltolerans mot grova ord gav bättre arbetsmiljö
Kan påverka vuxenlivet
Mobbningen orsakar inte bara stress hos det utsatta barnet, utan kan få långtgående negativa konsekvenser för hälsan även i vuxenlivet och leda till dålig självkänsla, depression, ångest, psykisk ohälsa eller självskadebeteende.
– I den allra yttersta änden pratar vi om suicidtankar och suicidförsök, så det här är något vi måste ta på största allvar. Upplevelser av rasism och rasistisk mobbning kan verkligen prägla barn och ungas känsla av identitet och därigenom deras möjlighet att tillgodogöra sig sin utbildning.
Lärare agerar inte alltid
Var åttonde barn i rapporten uppger att personalen aldrig eller sällan agerar när elever blir illa behandlade eller kränkta. Bland de elever som uppger att de utsatts för rasism i skolan är siffran ännu högre. Där uppger drygt var fjärde att personalen aldrig eller sällan agerar.
– Vi ser alltför ofta att lärare och andra vuxna förvånas över elevers berättelser och erfarenheter av något som drabbar så många varje dag. Det gör mig otroligt orolig såklart.
Att lärare inte alltid griper in kan ha flera orsaker, enligt Maria Loodberg. Ofta beror det på kunskapsbrist eller resursbrist, att personalen inte känner igen kränkningar eller inte vet hur man ska hantera de svåra samtalen. Ibland saknas förtroende från elevernas sida eller så har läraren inte återkopplat om vilka åtgärder som vidtas.
Kunskapshöjning behövs
För att förebygga mobbning krävs mer resurser till skolan och större kunskap hos personalen, enligt Maria Loodberg.
– Vi behöver höja kunskapen även för vårdnadshavare om vad kränkningar är och hur vi bemöter våra barn både innan och när någonting har hänt. I det arbetet behöver man även bli bättre på att nå ut till vårdnadshavare som annars har svårt att få tillgång till information, exempelvis för att man inte talar svenska.
Det kan också handla om att bygga förtroendefulla relationer mellan barn och vuxna eller att tydligt kartlägga otrygga platser, så som toaletter, på en skola med hjälp av eleverna. Utöver det vill Friends se en nationell strategi för att motverka våld mot barn, samt skapa en större förståelse för vad rasism är och hur rasistisk mobbning kan ta sig uttryck i skolan.
– Får vi inte stopp på den mobbning som sker, då har vi misslyckats.
LÄS ÄVEN
Forskare: Diskutera värdegrunden mer
