”Hon formade mig till den jag är i dag”
Min lärare Karin "Kakan" Hermansson tackar sin högstadielärare Maud för att hon tog hennes tonåriga jag på allvar.
När jag blev gravid tänkte jag: ”Hon ska heta Maud.” Sen födde jag en son, men namnet stannar alltid kvar hos mig. Under mina mest formativa år hette min lärare så. Genom högstadiet pushade och peppade hon mig. Och ställde krav. Jag upplevde att jag blev behandlad som en tänkande och ganska vuxen kvinna för första gången.
”Du ska skriva om suffragetterna”, bestämde hon åt mig i sjuan – när jag var 13 år och en brinnande feminist utan fullt utvecklad samhällsanalys. Hon puttade mig i rätt riktning hela tiden. När jag senare gjorde ett arbete om min idol Annie Leibovitz lånade hon ut sin privata kamera som jag kunde använda friskt.
Men tro inte att hon gullade med mig, absolut inte. Jag fick henne säkert att slita sitt hår, särskilt på grund av alla bråk med klasskamraten Putte, som resulterade i långa samtal om hur vi förstörde för hela klassen. Vilket vi gjorde.
Jag pratar ofta om Maud som en direkt avgörande person för mig. Hon formade mig till den jag är, och tog alltid min feminism på allvar.
