Svårigheten att lyckas med sitt mentorskap

Carl-Johan Markstedt inser att svaret till varför han och medförfattaren Helena Wallberg ville skriva en bok om mentorskap är lite av en klyscha.

– Vi kände helt enkelt att det saknades en bok om mentorskapet, säger han.

Behovet upptäckte de när de i ett annat sammanhang letade efter litteratur och forskning kring ämnet och insåg att det inte fanns mycket skrivet om eller för mentorer.

– Det gjorde också att vi fick angripa arbetet med boken lite annorlunda. Vi pratade med elever och lärare och hade workshops. Vi gjorde också studiebesök på skolor för att kunna kartlägga och identifiera vilka områden och utmaningar som vi behövde beröra.

Organiseras olika

Resultatet blev en praktisk handbok med handfasta tips för mentorer på högstadiet och gymnasiet.

– Vi hoppas att boken ska uppfattas som användbar både för den egna verktygslådan, men som man också kan läsa och diskutera tillsammans på skolan mellan kollegor, säger han.

Att mentorskapet inte är så reglerat gör att uppfattningen om vad det innebär skiftar mellan lärare. Dessutom kan det organiseras på olika sätt på olika skolor. Med rätt förutsättningar kan mentorn samtidigt göra stor skillnad för eleven och dennes studiesituation.

– Mentorskapet innebär att man kan uppmärksamma stödbehov i tid och att det ger eleven en person med överblick som den kan samtala med. Med det sagt kan uppdraget också svälla och många lärare upplever att det kan vara svårt att sätta gränser.

Mentorn kan inte lösa alla problem.

– Det kan också vara svårt att kombinera med sin roll som lärare – man är på väg till en lektion och stöter på en mentorselev som vill prata, då blir det en fråga om vad man ska prioritera, säger han.

Carl-Johan Markstedt menar också att ansvaret för en elevs skolsituation inte enbart ska ligga på mentorn.

– Glöm inte att samverka. Mentorn kan inte lösa alla problem, men den kan ha den samlade bilden.

Vikten av att planera

För att underlätta arbetet som mentor är författarduons bästa råd att planera, både på lång och kort sikt.

– Vi vill inte skriva lärare på näsan, men jag vill verkligen understryka vikten av att använda ett planeringsverktyg. För att bättre överblicka vilka perioder under läsåret som kommer kräva mer av dig som mentor och de som kommer kräva mindre kan du exempelvis använda ett årshjul. På kort sikt rekommenderar vi att du avlastar minnet genom att anteckna mycket, säger han.  

Författarnas tips för ett lyckat mentorskap:

1) Årshjul

• Gör ett årshjul för att få överblick över årets mentorsaktiviteter. I årshjulet kan mentorns olika arbetsuppgifter och aktiviteter skrivas in. Att tydliggöra de delar av mentorsarbetet som går att planera för underlättar arbetet både på kort och lång sikt. Det gör det lättare att identifiera intensiva perioder och prioritera bland sysslorna.

2) Mentorsträffar

• Diskutera tillsammans på skolan hur ni ska använda mentorsträffarna och planera en serie träffar på en gång. Har du en medmentor kan ett tips vara att sitta ner tillsammans i början av varje termin och göra en grovplanering av mentorsträffarna. Vilka teman eller frågor kan vara relevanta att ta upp? Skaffa gärna en bank av aktiviteter och dela med varandra på skolan.

3) Ansvarsområden

• Klargör ansvarsområden mellan olika roller, till exempel vad som förväntas av lärare och av mentor i respektive roll. Mentorn har ett helhetsperspektiv över elevernas studiesituation och kunskapsutveckling. Mentorns relationsbygge kan samtidigt inte ersätta lärarnas relationer med eleverna eller utveckling i respektive ämne.

4) Elevhälsa

• Se till att du är insatt i skolans arbetsgång vid uppmärksammad oro för elever och vid stödinsatser. Klargör mentors uppdrag i detta på skolan. Tänk att du som mentor är en del av tidiga insatser. Samarbeta med lärare och elevhälsa vid första tecken på oro.

5) Dilemman

• Diskutera med kollegor ut­ifrån insikten om att mentorn ibland ställs inför dilemman. I dilemmadiskussioner blir ofta olika perspektiv belysta. I boken finns ett flertal dilemman att utgå ifrån och inspireras av för egna dilemmadiskussioner på skolan.

LÄS MER:

Skolan har sju mentorer på heltid: ”Stor skillnad”

Systemet som gör att lärare får vara lärare