Läraren om skräcksiffrorna: ”Inte mer fortbildning”
Matteläraren Anna Smit vill se mindre klasser för att ge fler elever chansen att få godkänt i matte.
Matematik no teknik
Fortbilda lärare och anställ specialpedagogisk kompetens.
Så vill Skolverket lösa mattekrisen.
Bakgrunden: Motsvarande 8 000 underkända niondeklassare hade F redan i årskurs 6, och en fjärdedel har helt saknat särskilt stöd under skolgången.
Skolverkets nya rapport ”Skolgången för elever med slutbetyget F” visar på stora brister i huvudmännens arbete med särskit stöd.
- En fjärdedel av eleverna som inte fick godkänt i slutbetyget i matematik under vårterminen 2024 klarade inte de nationella proven i matematik i årskurs 3.
- Hälften av eleverna hade F redan i årskurs 6.
- 4 av 10 har inte fått särskilt stöd vid något tillfälle under skolgången.
- Andelen elever med särskilt stöd minskar mellan årskurs 6 och årskurs 7.
”Har inte nått målen i sexan”
– Det är ganska ofta elever som kommer till oss i sjuan som inte nått målen i sexan. Det är väldigt svårt att ta igen det som du inte fått med dig från låg- eller mellanstadiet och dessutom det du ska lära dig högstadiets matte, säger Anna Smit, mattelärare på högstadiet i Borås.
Skolverkets rapport bygger på statistik över bland annat särskilt stöd och nationella prov för den årskull elever som gick ut årskurs nio under vårterminen 2024.
Totalt fick 16 000 elever underkänt i matematik.
Nu vill Skolverket ge lärarna tid att analysera vilka utmaningar som finns för matematikutbildningen och satsa på kompetensutveckling för matematiklärare.
”Behövs inte mer fortbildning”
– Det behövs inte mer fortbildning. Vi vet hur vi kan lära ut till våra elever men vi får inte möjlighet. Vi är för få, säger Anna Smit.
Skolverket vill också se fler behöriga lärare och ett ökat arbete med studiero.
De pekar på att lärare behöver förutsättningar att göra sitt jobb och att godkäntgränsen, det vill säga F-betyget, inte fallit ut som förväntat.
– Varje år står vi där i augusti och skriker att vi behöver sätta igång med sjuorna, men man får höra att vi måste satsa på niorna som ska få sina slutbetyg. Många skulle behöva speciallärare, men speciallärarna är för få, säger Anna Smit.
Bristerna i särskilt stöd har uppmärksammats flera gånger tidigare, bland annat av Sveriges Lärare i rapporten ”Skolan går inte i repris”.
Skolinspektionens tidigare granskning visar att elevernas behov visserligen uppmärksammas i högre grad sedan garantin för tidiga stödinsatser infördes 2019 – men huvudmännen brister i insatser.
– Vi behöver fler lärare, mindre och nivåanpassade grupper. Det kan vara flytande grupper– man måste få arbeta med andra på samma kunskapsnivå, säger Anna Smit.
Saknas tid att träna matte
Forskaren Kristin Westerholm har intervjuat lärare om läsa-skriva-räkna-garantin.
Hon säger att det saknas tid för att träna på grundläggande matte.
Och att det uppstår konflikter mellan elevens stödbehov och kravet att gå igenom allt centralt innehåll innan nationella proven i årskurs 3.
– Där uppstår ett nytt pedagogiskt dilemma. Ska jag gå på min erfarenhet och ge eleverna de stödinsatser och den tid jag tror mig veta att de behöver för att utveckla en god taluppfattning. Eller ska jag ta sikte på att de ska ha mött allt centralt innehåll inför de nationella proven som ligger tre år bort och då prioritera bort den träning eleven egentligen är i behov av för att befästa grunderna, säger hon till Vi Lärares systertidning Ämnesläraren.
LÄS ÄVEN:
Inkluderingshaveriet: ”Det är dags att tänka om”
