Glädjebesked: Unikt mattelyft för svenska elever

Efter en rad internationella mätningar som pekat på att kunskapsresultaten går åt fel håll, eller bara står still, visar Timss 2023 att både fjärde- och åttondeklassare presterar signifikant bättre i matematik än i mätningen 2019.

Åttondeklassarna har inte haft ett bättre resultat på hela 2000-talet och fjärdeklassarna, som inte varit med lika länge, får sin högsta poäng hittills.

– Från Skolverkets sida kan vi säga att det är oerhört glädjande att det går framåt i matematik, säger Skolverkets avdelningschef Anna Castberg på en presskonferens.

– Mattelärare ska känna en stor stolthet.

Åttondeklassarna ligger över EU-/OECD-snittet, och fjärdeklassarna på snittet, efter att ha legat under i föregående Timss. De svenska åttondeklassarna är nu bland de tio bästa länderna. Det kan förklaras med att Sverige är nästan ensamt om en tydligt positiv utveckling sedan förra mätningen.

Bäst är återigen Singapore, följt av Taiwan och Sydkorea.

I naturkunskap är resultaten oförändrade för de svenska eleverna jämfört med Timss 2019, och Sverige ligger kvar ovanför EU-/OECD-snittet. Bäst även där är Singapore.

Killarna drar ifrån

Matematikresultaten är överraskande eftersom ämnet inte är svensk skolas paradgren. Skolverkets statistik visar att många av dem som inte blir behöriga till gymnasiet har misslyckats i just matematik. Och i den senaste Pisamätningen rasade matteresultaten. Då lyftes pandemin som en bidragande orsak.

Timss ger inga förklaringar till det svenska mattelyftet men visar på en intressant detalj: Det är främst killarna som förbättrat resultatet. Framför allt i fjärde men också i åttonde klass har pojkarna signifikant högre poäng än flickorna.

– Det är en internationell trend, det är inte bara i Sverige vi ser det här, säger Castberg.

De bästa drar ifrån

Timss visar också att det framför allt är de duktigaste eleverna i årskurs 8 som förbättrat matteresultatet. Det redan stora spannet mellan lägsta och högsta poäng har alltså ökat.

Skolminister Lotta Edholm (L) lyfter klyftorna mellan eleverna som ökat.

– Sverige är sämst på att kompensera för skillnader i hemförhållanden. Resultaten dras isär och det är väldigt oroväckande, säger hon.

Mätningen pekar på att svensk skola inte blivit bättre på att kompensera för elevers olika sociala bakgrund.

– Det här är självklart ett positivt besked men också ett besked med en viss besk eftersmak, säger utbildningsminister Johan Pehrson (L) på en pressträff.

Han säger att en del i det "beska" är att andelen tioåringar som presterar på den lägsta nivån nästan fördubblats i naturkunskap.

– Vi ser att eleverna går åt olika håll och att isärdragningen är tydlig, inte minst gällande naturkunskap, säger Johan Pehrson.

En tredjedel på låg nivå

Uppdelade på olika kunskapsnivåer syns att grupperna på hög eller avancerad nivå har vuxit, medan grupperna på låg eller under låg nivå inte krympt i samma utsträckning. Tre av tio åttondeklassare befinner sig på låg eller under låg nivå.

Timss visar dessutom att det fortfarande är elever från välutbildade, gynnade hemförhållanden som klarar sig bäst. Svensk skola har inte blivit bättre på att kompensera för elevers olika sociala bakgrund. Bland åttondeklassarna skiljer det nära 100 poäng i matematik, beroende på bakgrund. Det motsvarar flera skolår av kunskapsinhämtning.

LÄS MER: 

Olskog efter Timss: ”Jag oroar mig för skillnaderna”

Professorn om resultatet: ”Bättre under tidiga skolår”

Trots glädjebeskedet: ”Elever har svårt med bråk”