Krönika Maria Wiman saknar en tid då läraren gick att nå enbart på kontoret och gränsen mellan jobb och fritid var tydlig.
LÄSTIPS: Så ska lärarna testas på jobbet – region för region
Det var mycket spänd stämning när klockan närmade sig tre hemma på Mårdvägen där jag växte upp. Mellan klockan tre och fyra hade nämligen Fröken Kristina sin dagliga telefontid. Då vankade mamma av och an hemma i radhuset. När som helst kunde telefonen ringa och en indignerad Kristina skulle redogöra för vilket bus min storebror hade ägnat sig åt just denna dag.
Det kunde vara alltifrån att ha sulat en väl vald snöboll i bakhuvudet på rektorn till att ha planterat in maggots i skolans rörsystem. När klockan slog fyra pustade mamma ut. Nu var Kristinas lilla kommunikationslucka stängd för dagen och mamma kunde återgå till att fixa middag åt oss barn.
Lärare i svenska och SO på Skapaskolan (F-9), Huddinge. Krönikör i Läraren.
Jag tänker på Kristina ibland. Så himla praktiskt det var innan det galna okynnesmejlandet tog fart. Det fanns en tid där läraren gick att nå enbart på kontoret. Gränsen mellan jobb och fritid måste ha varit mer tydlig. I dag är det ju lite knasigt egentligen, hur otroligt nåbara vi är. Det är mejl, sms, skolplattformar och telefoner. Det plingar och tjuter, notiser hit och dit. Vi lärare är alltid bara några knapptryck bort. Det går fort att skriva och det går fort att svara. Trettio år efter att Kristina lagt på luren i lärarrummet är vi lärare på någon slags ständig jour.
Vilken annan yrkesgrupp har det så? Jag menar, inte skärskådar vi väl kockens recept på restaurangen? Mejlar en fredagkväll för att ta reda på hur hen får till den där bearnaisen? Och inte har väl frisören en öppen kanal där vi dygnets alla timmar kan ställa frågor om locktänger och hårinpackningar? För att inte tala om läkare? Hur ofta mejlar vi vårdcentralen för att ifrågasätta den senaste medicinen? I de flesta fallen är vi ju mycket förstående när det kommer till telefontider. Vi anpassar oss.
LÄSTIPS: Här coronatestas lärarna – två gånger i veckan
Ur ett arbetsmiljöperspektiv är det nog på tiden att vi lärare skärper till oss. Vi måste akta oss så att inte tillgängligheten slukar upp oss. De flesta föräldrar räknar inte med blixtsnabba svar och vi måste vara på vår vakt när det gäller våra arbetstider. Om läraryrket ska vara hållbart måste vi nog bli bättre på att ta fram vår inre Kristina. Precis som hon kanske vi ska komma överens om att kommunicera vissa tider. På kvällar och helger är vi nämligen lediga (eller borde åtminstone vara i den bästa av världar).
Jag är inget föredöme själv. Under många år svarade jag på mejl i tid och otid. Ibland har jag vaknat mitt i natten och skrivit som en galning. Ni hör ju hur det låter. Knappast hållbart, eller hur? Att göra sig själv ständigt tillgänglig är ju att göra hela lärarkåren en otjänst. Ramtid och förtroendetid är luddiga grejer och gränserna är flytande. Desto viktigare blir det att vi själva blir envisa grindvakter för när jobbet slutar och fritiden tar vid.
Jag kan se Kristina framför mig, hur hon lägger på luren, diskar kaffekoppen och går hem. Fjärran från pipande mejlnotiser och pockande skolplattformar inbillar jag mig att hon sov gott om natten.
Månadens medier av Maria
- Titta på: Digitala muséer! Både Nordiska museet och Tekniska museet har till exempel jättefina digitala utställningar. Fiffigt va?
- Lyssna på: P3 Historia. Superduperbra poddar om personerna som skapade vår historia. Mina elever älskar´t!
- Läs: Sara Lövestams underbara bok “Språkpoliser”. En grammatikbok som är så rolig att man skrattar högt!
LÄS ÄVEN
