Det här gäller om du arbetar under lovskola
Lovskola
Regeringen gav kommunerna 100 miljoner extra till lovskolor i vårändringsbudgeten. Men vad gäller om du får frågan att arbeta på lovskolan? Läraren reder ut reglerna med
hjälp av Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström.
Om du arbetar på en kommunal skola så finns det två gamla och två nya sätt (enligt nya Skolavtal 21) som din arbetsgivare kan använda för att få lärare att arbeta på lovskola.
Enligt de gamla reglerna i kollektivavtalet kan:
• Arbetsgivaren fortfarande välja att förlägga några av dina 194 arbetsdagar till lovskola under sommarlovet eller något annat lov i utbyte mot att du är ledig under andra arbetsdagar. Du får då inget extra betalt eftersom det inte innebär att du arbetar mer.
• Arbetsgivaren kan beordra dig att gå in och arbeta övertid utöver dina ordinarie 194 arbetsdagar. Du får då 240 procent extra i övertidsersättning.
Enligt det nya Skolavtal 21 kan:
• Arbetsgivaren, om du samtycker till att arbeta på lovskola, sprida ut dina 1360 arbetstimmar per år under flera dagar än de 194 arbetsdagarna. Det totala antalet arbetstimmar per år ska då vara oförändrat. För de extra dagarna som din arbetstid sprids ut på får du 150 procent lönepåslag.
• Arbetsgivaren kan fråga om du frivilligt vill arbeta mer tid utöver ditt årsarbete som omfattar 194 dagarna och 1360 arbetstimmar. Du får då 200 procent extra för den tid som du arbetar extra.
Skapar bättre framförhållning
Mathias Åström menar att fördelarna med de nya reglerna, förutom lönepåslagen, är att både läraren och arbetsgivaren får en bättre framförhållning. Lovskolan bestäms ofta sent på terminen och då har arbetsgivaren ofta fått beordra anställda att arbeta övertid.
De nya reglerna bygger på en överenskommelse om att vissa lärare frivilligt arbetar under lovskolan.
– Det skapar en tydlighet för alla. Man kan göra upp i god tid istället för att en lärare, dagarna innan sommarlovet, beordras att jobba på sommarskola fast man själv planerat att umgås med sina barn, säger Mathias Åström.
Grundkonceptet är byggt i avtalet för den obligatoriska lovskolan men är enligt Mathias Åström även tillämplig på annan frivillig lovskola som den kommunala huvudmannen ordnar för elever, som inte regleras in skollagen, i exempelvis gymnasiet.
– Vi har inga motsvarande skrivningar i avtalet med friskolor utan där får man komma överens i lokala förhandlingar och diskussioner. Vi är beredda att hitta liknande lösningar även med friskolornas huvudmän men där sker avtalsförhandlingarna först i höst, säger Mathias Åström.
Sommarskola är en skyldighet som kan utökas av huvudmännen
Lovskola på sommaren kallas ibland för sommarskola. Begreppet "lovskola" är reglerat i skollagen.
Obligatorisk lovskola:
Huvudmän är skyldiga att erbjuda obligatorisk lovskola för elever i årskurs 8 och 9 i grundskolan, under vissa förutsättningar, för elever som riskerar eller inte har blivit behöriga till ett nationellt yrkesprogram (omfattar inte ett högskoleförberedande program). För att bli behörig till ett yrkesprogram krävs att eleven måste ha godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och dessutom godkända betyg i ytterligare minst fem andra ämnen, det vill säga totalt åtta ämnen. Obligatorisk lovskola ska pågå i minst 50 timmar.
Annan frivillig lovskola:
Huvudmannen kan därutöver ordna annan frivillig lovskola för elever. Den regleras inte i skollagen men huvudmännen kan söka statsbidrag för att ordna den. Lovskola utöver de 50 obligatoriska timmarna är statsbidragsberättigad. Bidraget ska gå till undervisning under skollov för elever som inte uppnått eller riskerar att inte nå betyget E. Bidraget kan användas till lovskola under alla skollov utom jullovet. Bidraget för år 2020 kan sökas av kommunala, fristående och statliga huvudmän för:
• grundskolan med elever i årskurs 6–9
• sameskolan i årskurs 6
• specialskolan i årskurs 7–10
• gymnasieskolan.
Källa: Skolverket
LÄS ÄVEN
Jaara Åstrand: Lovskola inte lösningen
Pandemin och lärarbristen påverkade förslagen kring lovskola
