Lärarstrejk i Norge – tredje gången på tio år

LÄSTIPS NYA LÖNELISTOR: Lärarlöner 2021 – se om du har rätt lön

Lärarnas löneutveckling är sämre än övriga kommunanställdas. Det är bakgrunden till de kraschade förhandlingarna mellan den fackliga paraplyorganisationen Unio och kommunala arbetsgivaren KS. Ett sista försök att medla mellan parterna misslyckades under natten mot torsdagen.

Det här är tredje gången på tio år som lärarna i Norge går ut i strejk. Det gjorde de även 2011 och 2014, men utan att få upp lönerna.Nu anser Unios förhandlingschef Steffen Handal att arbetsgivarens lönebud än en gång är för dåligt.

– Avståndet mellan oss och KS är för stort, säger han i en videoinspelad hälsning till medlemmarna.

Av de totalt drygt 7000 personer inom utbildning och vård som började strejka i morse hör drygt 6000 till Utdanningsforbundet, som likt Lärarförbundet i Sverige organiserar pedagoger från förskolan upp till gymnasiet.

– Vi har varit en utsatt grupp under hela pandemin och genomfört ett väldigt gott smittskyddsarbete på skolorna. Det i kombination med att vi i många år halkat efter i löneutvecklingen skapar en väldigt frustration, säger Jann Ove Ertresvåg, fackligt förstroendevald på heltid i Utdanningsforbundet i Ålesund.

Stor stridsvilja

För två år sedan tillsatte parterna tillsammans en grupp för att se över löneutvecklingen under 2000-talet. Den har nu lämnat sin rapport och konstaterar att löneutvecklingen för lärarna i grundskolan och gymnasiet under perioden 2004-2019 var drygt 14 procent sämre än snittet för övriga kommunanställda.

Jann Ove Ertresvåg framhåller att stridsviljan är stor bland medlemmarna.

– Vi har stora erfarenheter av att vara i konflikt och vi kan hålla på länge utan att utlösa fara för kritiska situationer, säger han.

Inger Beate Vongraven Dyrstad är lärare i norska och samhällskunskap och fackligt lokalombud på Kolvikbakken ungdomsskole för elever mellan 13-16 år i Ålesund.

– Jag vaknade av ett sms klockan sex i morse om att vi var uttagna i strejk. Under dagen har jag varit strejkvakt och sett till att allt kring strejken på vår skola fungerat, säger hon.

Utdanningsforbundet har drygt 40 medlemmar på skolan och de flesta är uttagna i strejken. Skolan är stängd och all undervisning ligger nere.

Vilka reaktioner har du fått från förbipasserande?

– Positiva. De jag pratat med säger att de stöttar strejken.

Lönenivån och nyrekrytering är de största problemen för skolan i Norge, anser Inger Beate Vongraven Dyrstad. Som lärare på heltid med fem års utbildning och åtta år i yrket tjänar hon cirka 500 000 norska kronor om året.

– Vi måste ha en lön som är så konkurrenskraftig att ungdomar har lust att utbilda sig till lärare, säger hon.

LÄSTIPS Svarar på lärarnas tuffa frågor om nya skolavtalet

”Allmänheten i ryggen nu”

Lärarna gick ut i strejk 2011 och 2014, utan att få upp lönerna, och gör det nu igen för tredje gången på tio år.

Vad talar för att ni ska lyckas den här gången?

– Jag tror vi har allmänheten i ryggen på ett annat sätt nu. Folk har stöttat oss under pandemin och förstår att vi strejkar för att upprätthålla välfärden. Att vara lärare är ett högkompetensyrke som inte vem som helst kan göra, säger Øyvind Melgalvis, ordförande i Utdanningsforbundet i Ringsaker kommun, tio mil norr om Oslo.

Har lönen varit stridsfrågan även i de tidigare strejkerna?

– Inte bara lönen. Tidigare har vi även strejkat för bättre arbetstid. Vi har ställt krav om färre elever per lärare och mer tid till att vara lärare och inte så mycket administratör. Det är många delar som krävs för att göra yrket mer attraktivt, men lönen är det lättaste att påverka.

Enligt Øyvind Melgalvis funderar många lärare i Ringsaker på att byta yrke.

– Varför ska man välja att vara lärare om man kan gå till en annan bransch och få dubbelt så hög lön efter lika många års studier, säger han.

LÄS ÄVEN

Lönecoachens bästa tips för att höja din lön

Nio av tio röstade ja till nya skolavtalet

Det här behöver du veta om det nya avtalet