Nya siffror: Så mycket tjänar lärarna – yrkesgrupp för yrkesgrupp

För ett par månader sedan kom lärarfacken överens med Sveriges kommuner och regioner (SKR) om ett nytt avtal på det kommunala området. Nu är det dags för nästa stora läraravtal. I dagarna väntas Almega Tjänsteföretagen – som organiserar många friskoleföretag – och Lärarnas Samverkansråd (Lärarförbundet och Lärarnas Riks­förbund) växla yrkanden.

Det nuvarande avtalet går ut den 31 augusti i år. Precis som på det kommunala området är lön och arbetsmiljö två viktiga förhandlingsområden.

– Våra medlemmar i privat sektor har tidigare i allmänhet varit mer nöjda med sin arbetssituation än medlemmar som är kommunalt anställda. Inför det här avtalet är det en allt större del av våra ombud i privat sektor som lyfter arbetsmiljön, framför allt arbets­belastningen, som en extra viktig fråga. Jag tolkar det som att lärarnas arbetssituation blir allt tuffare även i privat sektor, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Åsa Fahlén, förbundsordförande LR

– Många är missnöjda med undervisningstiden, men också med att antalet elever i klasserna ökar. Något annat som frestar på är plötsliga omorganisationer, vilka bland annat kan leda till att lärarna mitt i terminen får en ny klass eller kurs. Det sker i högre utsträckning i privat sektor än i offentlig.

Under perioden november 2020 till januari 2021 genomförde LR en enkätundersökning bland sina medlemmar (se grafik här bredvid) som bland annat visar att privatanställda lärare i genomsnitt tjänar mindre än sina offentligt anställda kollegor. En analys av Skolverkets register över hur mycket Sveriges förstelärare tjänade vårterminen 2020 ger en liknande bild. Störst är skillnaderna i Stockholms­området.

– Privat sektor ligger generellt lägre lönemässigt än kommunal och extra lågt ligger Internationella engelska skolan, detta även när hänsyn tas till faktorer som var i Sverige lärarna arbetar och lärarnas ålder, säger Åsa Fahlén.

– Jag tycker att det är svårt att hitta en annan rimlig förklaring än att IES och andra inte vill betala mer. Det är ju inte direkt så att de här företagen saknar pengar, men man väljer att lägga dem på annat än högre löner till personalen, vilket är olyckligt.

Som vad då?

– Vinster. Men det är elevernas rätt till god utbildning, det vill säga våra medlemmars förutsättningar att utföra sitt arbete, som man ska fokusera på, inte vinsterna.

– De privata skolföretagen behöver i större utsträckning bidra till att vi har en bra lärarförsörjning i Sverige. En del i detta är att erbjuda bra löner och goda arbetsvillkor som gör att människor söker sig till lärar­yrket.

Blir det lättare att förhandla med Almega än vad det var med SKR?

– Det brukar vara mer raka rör när vi talar med arbetsgivare i privat sektor, men när det gäller att exempelvis höja lärarlönerna är inte de privata arbetsgivarna villigare än de kommunala, vilket inte minst statistiken visar.

INTERNATIONELLA ENGELSKA SKOLAN (IES) ägs sedan i fjol av bolaget Peutinger AB, vars största ägare är den Luxemburgbaserade fonden Paradigm Capital. Koncernen är en kommersiell och ekonomisk framgång. Sedan starten 1993 har antalet skolor ökat kontinuerligt och uppgår i dag till 37 i Sverige och 7 i Spanien.

”Vår strategi är att fortsätta växa med två till tre skolor per år i Sverige. Vi ser också en möjlighet att växa genom att utöka verksamheten med lägre årskurser”, skriver koncernens VD Anna Sörelius Nordenborg i den senaste årsredovisningen.

Jessica Fryksten, ordförande för LR:s förening vid Internationella engelska skolan, beklagar att skolans lärare i allmänhet tjänade mindre än sina kommunalt anställda kollegor.

– Vi i LR-IES anser att det är mycket möjligt för företaget att höja lönerna och framför allt att satsa på erfarna lärare. Att det sistnämnda ska ske är vi dessutom överens med arbetsgivaren om. Två år i rad har det gjorts extra satsningar på erfarna lärare, vilket är jättebra. Vi vill fortsätta med den satsningen, men inväntar att det centrala avtalet ska bli klart innan vi går vidare.