Lärarlönelyftet nedmonteras nästa år: ”Oerhört problematiskt”

Med ett statligt bidrag till kommunerna på tre miljarder kronor under hösten 2022 och våren 2023 finansierar lärarlönelyftet enligt Skolverket lönehöjningar för ungefär 67 000 lärare i Sverige. Men i budgetpropositionen för 2022 aviseras att bidraget ska sänkas till två miljarder under 2023, och till en miljard under 2024.

Pengarna upphör inte att flöda från staten till huvudmännen, utan flyttas över till statsbidraget för likvärdig skola. Bakgrunden till det är enligt skolminister Lina Axelsson Kihlblom den kritik som regeringen fått av huvudmännen mot att den stora mängden separata stadsbidrag krånglar till handläggningen så till den grad att vissa mindre kommuner helt avstår från att söka.

– Vi har folk i små kommuner som sitter och jobbar heltid med att redovisa statsbidrag. Det här en del i att förenkla hanteringen av de statliga medlen som går ut till huvudmännen. Lärarlönelyftet bantas inte utan vi lägger ihop det med likvärdighetsbidraget, säger hon till Skolvärlden.

Det finns i nuläget inget konkret förslag på exakt hur de olika stadsbidragen och reglerna kring dem ska ändras.

– Vi tittar på frågan, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Oklara konsekvenser

Redan när lärarlönelyftet infördes 2016 var planen att det skulle börja som ett separat stadsbidrag som med tiden skulle övergå i en generell pott. Lina Axelsson Kihlblom utgår ifrån att de huvudmän som valt att permanenta satsningen fortsätter att betala ut de högre lönerna även om stadsbidraget skulle dras in eller göras om.

Det gör även Åsa Fahlén, förbundsordförande på Lärarnas Riksförbund. Men hon frågar sig vad effekten blir för de 24 procent av lärarna med lärarlönelyft som inte fått det permanentat av sin huvudman. Hon är skeptisk till sammanslagningen av de två statsbidragen också för att de i grunden har olika syften, och för att det finns skillnader i deras utformning som gör att lärarlönerna riskerar att påverkas negativt.

– Det är oerhört problematiskt. Lärarlöner och likvärdighet är två helt olika saker, och bidragsramarna beräknas annorlunda. Vi ser enorma svårigheter med idén och vi vill inte att regeringen genomför detta, säger hon.

Två huvudsakliga risker

När det kommer till de skilda bidragsramarna är det framför allt två saker LR skjuter in sig på som problematiska: Det första är att likvärdighetsbidraget av uppenbara skäl viktas på socioekonomisk basis så att skolor med tuffare förutsättningar får större del av bidraget – något sådant förekommer inte i dagens lärarlönelyft. Här ser LR en risk att vissa lärare kommer att löpa större risk att tappa lönemässigt beroende på geografi. Det andra är att gymnasieskolan och vuxenutbildningen inte omfattas av likvärdighetsbidraget.

Till det kommer att det uttryckligen står i reglerna för likvärdighetsbidraget att pengarna inte får användas till lärarlöner. Men allt detta kan komma att justeras innan ett formellt beslut fattas i riksdagen.

– Vi kommer att justera den skrivningen. Jag kan inte säga exakt hur det här kommer beräknas men jag skulle säga att inga lärare riskerar att få sänkta löner. Samma pengasumma går ut och uppdraget om lärarlönelyftet finns kvar, och det kommer det att fortsätta göra, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Men om pengarna får användas till annat än lärarlöner, är det inte sannolikt att en del huvudmän kommer välja att göra just det?

– Jag skulle inte tro att någon skulle göra den tolkningen eller gå i den riktningen. Huvudmännen blir mindre styrda, men uppdraget om lärarlönelyftet står kvar. Jag tror inte att någon huvudman kommer att prioritera bort lärare.

När Skolvärlden frågar om gymnasielärare kommer att omfattas av något lönelyft i framtiden svarar Lina Axelsson Kihlblom först att hon inte kan svara på den detaljen. Ett par timmar senare återkommer hennes pressekreterare på epost:

”Det är bara medel för grundskolan och förskoleklass som ska flyttas från Lärarlönelyftet till Likvärdighetsbidraget, eftersom det är dessa skolformer som är målgruppen för Likvärdighetsbidraget. De medel som rör gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ligga kvar i Lärarlönelyftet.” är svaret då.

Fackets motförslag för statsbidrag

LR har ett eget förslag på ett samlat statsbidrag som Åsa Fahlén menar är mer sammanhållet.

– Vi vill se ett statsbidrag för skolväsendets kompetensförsörjning: Lärarlönelyftspengar, karriärtjänstpengar och pengar till ett nytt professionsprogram. De delarna kan ingå i ett helhetstänk och man kan behålla syftet med lärarlönelyftet – som ju var att öka attraktiviteten i yrket. Likvärdighetsbidraget har ett helt annat syfte, säger hon.