Därför stiger inte lärarnas löner i takt med inflationen

Samtidigt som svenskarna drar åt svångremmen ett extra hål, letar röda priser i affären och sänker inomhustemperaturen för att balansera hushållsbudgeten drar det ihop sig till lönerörelse.

Men räkna inte med ett inflationssäkrat lönekrav den här gången.

– Vi kommer så klart att ha våra medlemmars bästa för ögonen i förhandlingarna, men vi förväntas ta ett samhällsansvar också, säger Ingrid Lindholm, förhandlingschef på Lärarnas Riksförbund.

Konsensus mellan ekonomerna

Det råder nämligen en stark samsyn, konsensus, bland landets ekonomer att löneökningar som är högre än inflationen ger ännu högre inflation i en svårstoppad spiral.

1997 tecknade industrins parter ett avtal som sedan dess använts som riktmärke för alla andra yrkesgrupper. Genom att låta den internationellt konkurrensutsatta industrins avtal utgöra en lönenormerande roll för hela svenska arbetsmarknaden kyldes inflationsspiralen ned. Riksbanken satte ett inflationsmål på två procent om året och fackförbundens lönekrav hamnade på samma nivå.

– Att låta industriavtalet vara ett riktmärke har utan tvekan varit ett framgångsrecept för Sverige, säger Pontus Bäckström, utredningschef på Lärarnas Riksförbund.

Riktmärke, alltså. Eller i dagligt tal: Märket.

Nackdelen med märket

• Mellan 1980 och 1997 – innan märket användes – ökade reallönerna i genomsnitt med 0,5 procent per år.
• Mellan 1997 och 2021 ökade reallönerna med 1,8 procent per år.

– Nackdelen med Märket är att relativlöneläget mellan olika grupper består. Det gör att en samhällsviktig grupp som lärarna, som skulle behöva en rejäl relativlöneförbättring, inte kan få det inom ramen för systemet, säger Pontus Bäckström.

En inofficiell borgfred

Industriavtalet hamnar oftast på en ökning väldigt nära två procent om året och löper vanligtvis under 36 månader. Chansen att det skulle bli exempelvis dubbelt så högt nu när inflationen nosat på tio procent under hösten är mycket låg.

Ingen tjänar på att elda på inflationen. Det säger Ingrid Lindholm, Pontus Bäckström på Lärarnas Riksförbund liksom Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt och biträdande chefsekonom Tobias Brännemo.

Det är en sorts inofficiell borgfred, begreppet som används i riksdagen vid oroliga tider och som gör att oppositionen då inte kämpar emot regeringen.

”Har ett samhällsansvar”

– Vi har inte kontakter med andra förbund på det sättet att vi kommer överens innan lönerörelsen. Men vi har ett samhällsansvar och ska balansera ett kortsiktigt agerande för ökade löner med det som är långsiktigt bäst för våra medlemmar, säger Ingrid Lindholm.

Hon tror också att vi kan förvänta oss en ökad löneglidning.

– Lärare är ett bristyrke och det har redan blivit vanligare att byta arbetsgivare för att få upp lönen. Att lärare ”tvingas” byta arbetsgivare påverkar naturligtvis verksamheten negativt.

”Vill undvika en huggsexa”

Och på Unionen som organiserar runt 700 000 löntagare är tongångarna nästan identiska:

– Vi vill undvika en huggsexa i lönerörelsen, säger Tobias Brännemo. Märket är inte ett golv för oss andra. Vi vill undvika en inflationsspiral som bara missgynnar alla.