Lärarkonflikten hårdnar – över 20 000 i strejk
Löneavtal
Lärarkonflikten hårdnar i Norge. I morgon onsdag trappar facket upp strejken för att tvinga fram högre löner för sina medlemmar.
– Vi tar ut nästan rubb och stubb, säger Bente Myrtveit, lärarnas strejkledare i Bergen.
En knapp vecka efter starten höjer den fackliga paraplyorganisationen Unio temperaturen i konflikten med kommunala arbetsgivaren KS.
Ytterligare drygt 13 000 medlemmar tas ut i strejken, som då kommer omfatta över 20 000 medlemmar i hela landet. De allra flesta tillhör Utdanningsforbundet, som likt Lärarförbundet i Sverige organiserar pedagoger från förskolan upp till gymnasiet. Även många skolledare tillhör förbundet.
– Vi trappar upp för att signalera hur viktig offentlig sektor är och för att sätta fokus på problemen med rekryteringen. I grunden handlar det här om att våra ungdomar ska vilja jobba i skolan och att vi ska kunna behålla den arbetskraft vi redan har, säger Bente Myrtveit, ordförande i Utdanningsforbundet i Norges näst största stad Bergen.
Om inte arbetsgivaren går facket till mötes kommer cirka 3 700 av Unios medlemmar i Bergen vara ute i strejk från och med onsdag morgon – varav de allra flesta på skolans område.
– Det är en väldigt stor upptrappning, nu tar vi också ut specialpedagoger och skolledare. Nästan rubb och stubb, säger Bente Myrtveit.
Så tjänar norska lärare och skolledare
Genomsnittlig månadslön i norska kronor, lärare och skolledare i Norge.
| Lärare (3-årig utbildning) | 42 900 |
| Adjunkt (5-årig utbildning) | 45375 |
| Adjunkt med tillägg | 49600 |
| Lektor | 48400 |
| Lektor med tillägg | 53900 |
| Rektor | 66250 |
| Assisterende rektor | 60200 |
Källa: Rapport fra det tekniske beregnings- og statistikkutvakg (TBSK) for kommunesektoren , utgiven våren 2021.
(Siffrorna gäller 1 december 2020 och visar grundlön plus fasta tillägg, men inte övertid.)
LÄSTIPS NYA LÖNELISTOR: Lärarlöner 2021 – se om du har rätt lön
Tredje gången på tio år
Att lärarna halkat efter framgår av en ny rapport som parterna tagit fram gemensamt på nationell nivå. I den står att löneutvecklingen för lärarna i grundskolan och gymnasiet under perioden 2004-2019 var drygt 14 procent sämre än snittet för övriga kommunanställda.
Det här är tredje gången på tio år som lärarna i Norge strejkar för att få högre lön.
Lönesättningen följer en nationell tariff med garantilön i botten och en lönestege med nya nivåer efter antal år i yrket. Lönen utgår dessutom från hur många års utbildning man har.
– Vi kräver betydligt mer än arbetsgivaren lagt på bordet och vi vill ha en klar plan för den framtida löneutvecklingen. Vi beklagar att eleverna drabbas, men måste vara tydliga med att vi inte kan vänta. Får vi inte en bra uppgörelse nu hamnar vi så långt efter att vi aldrig kan ta igen det, säger Bente Myrtveit.
På Torgalmenningen — ett populärt gångstråk i centrala Bergen — träffas några strejkande kollegor från Gimle ungdomsskole för att visa allmänheten att de är i konflikt med sin arbetsgivare.
– Vi har gjort en vaktlista och går runt i kvarteren nära skolan för att hålla oss aktiva och vara synliga. De flesta av oss är i aktiv strejk 3-4 timmar per dag, säger Synnøve Kirkebø, lärare i engelska, franska och religion.
Sedan strejken bröt ut i torsdags morse har viss undervisning skett på Gimle ungdomsskole då ett tiotal av skolans lärare tillhör andra fackliga organisationer, men på onsdagen tas även rektorn ut i strejk och då är det inte säkert att skolan kan hållas öppen.
– Nu är cirka 40 av oss lärare i skolan uttagna i strejken. Motivationen är hög, säger Synnøve Kirkebø.
Hon har arbetat som lärare i 22 år och har sju års akademisk utbildning. Det gör att hon med cirka 54 000 norska kronor i månaden är högst betald av skolans lärare.
”Önskar inte den här strejken”
Att konflikten sammanfaller med pandemin och att eleverna på grund av den har haft en besvärlig tid bekymrar Synnøve Kirkebø och hennes kollegor. Men det faktum att lärarnas löner halkar efter andra kommunanställda gör att strejken är nödvändig, anser hon.
Synnøve Kirkebø, lärare i engelska, franska och religion, en av de strejkande.
– Vi önskar inte den här strejken men arbetsgivarens lönebud gör att det inte finns någon annan utväg. Vi och andra samhällsviktiga yrken kan inte alltid tänka på tredje part, det är bara arbetsgivaren som kan lösa de här frågorna.
Kan pandemin bidra till att det blir en snabbare lösning av konflikten?
– Det beror nog främst på om man tar ut mer vårdpersonal, men det har man inte gjort ännu. Upptrappningen i morgon är ganska stor så jag förmodar att det kan pressa arbetsgivaren till att komma med något slags utspel. Men det är bara som jag gissar.
Hur länge är ni redo att strejka?
– Behövs det så strejkar vi hela vårterminen ut. Men visst — jag har avgångsklasser och personligen hoppas jag att vi är tillbaka i undervisning före skolavslutningen den 18 juni så jag får säga farväl till mina elever, säger Synnøve Kirkebø.
LÄS ÄVEN
Lärarstrejk i Norge – tredje gången på tio år
