Facket: Krävs miljarder för att säkra lärarlönerna
”Behoven i skolan är inte ett särintresse för lärarna, de är ett samhällsintresse”, säger Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Sveriges Lärare.
Avtalsrörelsen
Märket anmodar löneökningar på 4,1 procent i år men kommunernas budgetar riskerar att inte räcka till. Nu kräver Sveriges Lärare att staten kliver in.
– Det är enormt viktigt att staten tar sitt ansvar och redan i vårändringsbudgeten skjuter till åtskilliga miljarder, säger Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande.
Årets märke i avtalsrörelsen är historiskt högt, med ett industriavtal som ger 7,4 procents löneförhöjningar fördelat över två år. På grund av inflationen innebär det dock i praktiken en reallönesänkning under minst ett år.
Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Sveriges Lärare, menar att det är viktigt att löneutvecklingen för förbundets medlemmar inte halkar efter den nya normen.
– Det ligger ju i arbetsgivarnas intresse att lärarlönerna hänger med. Vi vet att lönen är den enskilt viktigaste faktorn bakom att man väljer ett annat yrke, säger hon.
Lärare i många kommuner flaggar om nedskärningshot i skolan då budgeten inte täcker konstadsökningarna. Har kommunerna möjlighet matcha märket?
– Det är enormt viktigt att staten tar sitt ansvar och redan i vårändringsbudgeten skjuter till åtskilliga miljarder. Nedskärningarna och inflationen slår redan hårt, och vi har många kommuner som vittnar om större grupper och minskad personal på grund av det ekonomiska läget. Och det ekonomiska läget kan staten göra något åt. Behoven i skolan är inte ett särintresse för lärarna, de är ett samhällsintresse.
Ser ni en risk att kommunerna prioriterar ner en löntagargrupp till förmån för en annan när kassan tryter?
– Lönesättningen får inte bli ett nollsummespel. Även om vi har ett sifferlöst avtal med SKR så innehåller det starka skrivningar om löneuppvärdering som arbetsgivarna behöver leva upp till.
Sveriges Lärares friskoleavtal löper ut i augusti och omförhandlas senare i vår, medan avtalet med SKR löper vidare till mars 2024. Johanna Jaara Åstrand menar att de sifferlösa avtalen hittills har gynnat lärarnas löneutveckling.
– Finessen med en siffra i ett avtal är ju att man sätter ett golv. Men det blir ofta också ett tak. Sifferlösa avtal har varit metoden för att göra större förflyttningar. Det är tveklöst så att sifferlöst har gynnat svensk lärarkår hittills, men jag är inte så säker på att det blir så framöver. Nu har vi en ny avtalsrörelse och jag ser framför mig att vi även kommer att behöva diskutera siffror, säger hon.
Det normsättanade industriavtalet landade på 7,4 procents löneökningar fördelat över två år, med 4,1 procent under första året och 3,3 under andra året.
