Ett index styr lönen i Malmö

Lorensbergsskolan i Malmö, där lokalombudet Elisabet Bergkvist och rektorn Jenny Zander jobbar, var en högindexskola och fick därigenom möjlighet att erbjuda lärare högre lön. Nu har skolan precis förlorat de extra anslagen. Foto: Johan Bävman

Personalomsättningen inom grundskolorna i Malmö stad var hög fram till 2016. Då nådde den sin topp och har sedan dess gått nedåt, konstaterar Kim Nybble HR-chef i  grundskolan i Malmö.

Sedan januari 2016 har kommunen haft ett system där man genom högre lön försöker styra legitimerade lärare med hög kompetens till skolor i socioekonomisk utsatta områden. Dessa skolor kallas högindexskolor och plockas ut årligen och rangordnas utifrån samma socioekonomiska kriterier som skolpengen.

– Alla skolor är i behov av hög kompetens men vissa skolor har extra svårt att hitta de legitimerade lärarna och därför har vi valt att använda lönen som ett av flera styrmedel för att höja kompetensen, säger Kim Nybble.

I år är det 28 av drygt 70 skolor som ”kvalat in” som högindexskolor i Malmö. På de flesta av skolorna kan rektorerna höja lönerna med max 2 000 kronor men ett par skolor får höja lönen med ytterligare en tusenlapp. Lönen gäller oavsett om läraren rekryteras internt eller externt från en annan kommun.

Marie Wall Almquist, ordförande för Lärarförbundet i Malmö, säger att det finns en dynamik i lönesättningen också på skolor i Malmö stad som inte är högindexskolor.

– Rektorerna måste rekrytera och kan höja lönerna även där, men inte med flera tusen som på indexskolorna. Det löne­utrymmet har de inte, säger hon.

Lorensborgsskolan har under två år varit en högindexskola med extra pengar till löner och även en högre skolpeng. Nu har skolan precis förlorat de extra anslagen och hamnat utanför högindexlistan. Skälet är färre nyanlända elever.

Rektorn Jenny Zander på Lorensborgsskolan konstaterar att Malmö är en rörlig stad med elever som flyttar in och ut. Skolan har en förhållandevis hög andel behöriga lärare och högindexpengarna har hjälpt henne att anställa högre kvalificerad personal till skolan.

– Vi har haft större summor att röra oss med när vi varit en högindexskola och har kunnat vara mer individuella vid lönesättningen när vi anställt lärare, fritidspedagoger och förskol­lärare. Det är en mindre trevlig situation nu. Vi hade behövt dessa pengar för att kunna fortsätta ställa högre krav på de vi anställer. Det behövs en hög kompetens hos våra lärare eftersom det är en stor spridning på kunskapsnivån bland eleverna i klasserna, säger Jenny Zander.

Elisabet Bergkvist, lokalombud för Lärarförbundet i Malmö:

– Jag tror inte att löneläget på vår skola kommer att förändras så mycket. På grund av konkurrensen om lärare måste nog skolan fortsätta att betala högre löner om man ska få behöriga lärare.

HR-chef Kim Nybble  i Malmö är medveten om att skolor som faller ur systemet med högindexskolor från ett år till ett annat kan få det tufft. De behåller sina högre lönekostnader eftersom lönehöjningarna är fasta.

– Det är en av de utmaningar som vi måste hitta en lösning på under hösten, säger Kim Nybble.

Grundskoleförvaltningen ska under hösten kartlägga och analysera vilka effekter lönefördelningen till högindexskolorna haft på Malmös skolor. Man ska undersöka behörigheten, lönestrukturerna och se ifall skolorna lyckats anställa den kompetenta personal som man behöver.

– Den kartläggningen får ligga till grund för vilka steg vi tar nästa år, säger Kim Nybble.