Slut med sifferlösa avtal på friskolorna

Sveriges Lärares nya friskoleavtal med Almega innehåller framför allt två stora nyheter: Dels att man lämnar de sifferlösa avtalen som varit norm på senare år, dels att man påbörjar en uppräkning av pensionen för anställda även i privat sektor.

– Inget av de tidigare förbunden har haft någon princip gällande siffror eller inte i avtalen. Det ekonomiska läget avgör vad som är mest lönsamt vid varje ny förhandling. Som det är nu med inflationen var det helt nödvändigt att få till ett avtal i linje med märket i år och även nästa år, säger Åsa Fahlén.

”Vi måste hålla uppe lärarlönerna”

Det ekonomiska läget gör att hela svenska samhället drabbas av reallönesänkningar men Åsa Fahlén menar att facket måste göra allt för att motverka effekten på medlemmarna.

– Vi måste hålla uppe lärarlönerna. Med det nya avtalet hoppas vi naturligtvis på mer än märket, men om man nu inte kommer överens om en siffra i de lokala förhandlingarna så är det märket som gäller, säger hon.

Ska man förvänta sig att inte heller avtalet med SKR nästa år blir sifferlöst?

– Vi tänker inte annorlunda i kommunal sektor än privat. Våra utgångspunkter är alltid de samma oavsett vilka vi förhandlar med. Lärarna ska ha en god arbetsmiljö och bra lönevillkor, säger Åsa Fahlén.

Mer pension till lärare på friskolor

Det ordinarie pensionsavtalet för privatanställda, ITP, ligger kvar på 4,5 procent. Men det nya avtalet tillför en extra pensionsavsättning vid sidan om, så kallad flexpension, som räknas upp under sex års tid. Det innebär att lärare i friskolesektorn år 2029 totalt kommer ha en pensionsavsättning på 6,5 procent.

– Vi har lyckats få tillskott till pensionen i kommunal sektor tidigare och nu blir det en uppräkning av pensionerna även på friskolorna. Det är viktigt, säger Åsa Fahlén.

Det nya avtalet är skrivet på två år. Att det inte är längre beror på det osäkra ekonomiska läget.

– Längden på avtalet är alltid en del av förhandlingarna. Ju osäkrare tider det är desto kortare avtal brukar man vilja ha. Att teckna ett långt avtal nu kan vara svårt, när vi inte vet hur det ekonomiska läget kommer att utvecklas.

Inget nytt om arbetsmiljö

Mathias Åström.

Avtalet innehåller inga nya skrivningar när det kommer till arbetsmiljö och arbetsbelastning. Sveriges Lärares förhandlingschef Mathias Åström menar att de skrivningar som finns sedan tidigare är skarpa nog – det är den lokala implementeringen av dem som brister på sina håll.

– Vi ser att de överenskommelser vi har centralt inte är tillräckligt spridda och kända ute i verksamheterna. Så vi behöver partsgemensamt få ordning på att exempelvis skyddsombud inkluderas i arbetsmiljöarbetet. Det arbetet ska göras nu, säger han.

”En karriärreform till som inte landar okej har vi inte råd med”

Ett annat partsgemensamt arbete handlar om det nationella professionsprogrammet som kommer 2025. För att det ska landa rätt och implementeras i skolorna på ett bra sätt menar Åsa Fahlén att samarbetet mellan fack och arbetsgivare kommer att vara avgörande.

– I friskolesektorn förekommer skolor som inte har permanenta förstelärartjänster till exempel, samtidigt som tanken är att förstelärarreformen ska jackas in i professionsprogrammet. Att vi gemensamt förbereder oss och tar emot programmet kommer att bli avgörande. Och det är vi överens om, säger Åsa Fahlén, och tillägger:

­– En karriärreform till som inte landar okej, det har vi inte råd med. Och det är ett delat ansvar mellan oss och arbetsgivaren.