SKR inför avtalsrörelsen: Vill fortsätta sifferlöst

”Parterna behöver fokusera på rätt saker”, säger Jeanette Hedberg, SKR:s chefsförhandlare.

Lön & avtal SKR, Sveriges kommuner och regioner, har lämnat över sina yrkanden till Sveriges Lärare inför avtalsrörelsen.
Innehållet: Mycket tandagnisslan och uppmaningar om ansvar men få konkreta förslag.
– Förutsättningarna är osedvanligt besvärliga, säger SKR:s chefsförhandlare Jeanette Hedberg.

Jan Huss

16 dec 2023

Positioneringen inför det nya avtalet mellan Sveriges Lärare och arbetsgivarsidans representant, SKR har inletts.

Det ser ut som det brukar. Krav från ena sidan möts av små om ens något reformutrymme från den andra.

– Förutsättningarna är osedvanligt besvärliga. Sverige står inför stora utmaningar. Oro i omvärlden, hög inflation, tufft ekonomiskt läge, brist på arbetskraft och ett ökat tryck på välfärdssystemen, säger SKR:s chefsförhandlare Jeanette Hedberg.

Tufft ekonomiskt läge

Enligt SKR har kommuner, regioner och företag inom Sobona ett tufft ekonomiskt läge där underskottet för 2024 beräknas till omkring 30 miljarder kronor. Förväntningarna på omfattande reformer och löneökningar hålls därmed ner.

– Parterna behöver fokusera på rätt saker. Åtgärder som bidrar till att hantera bristen på arbetskraft, ökar förutsättningarna att behålla och rekrytera medarbetare och som förbättrar arbetsmiljön. Samtidigt behöver vi förhålla oss till de besvärliga ekonomiska förutsättningar som faktiskt råder.

Kort eller lång avtalsperiod? SKR:s helgarderar.

– En lång avtalsperiod är en av de grundprinciper SKR vanligtvis driver eftersom det ger bättre förutsättningar för planering i verksamheterna. Men nu har vi ett osedvanligt besvärligt och osäkert läge vilket gör att det finnas anledning att överväga en kort avtalsperiod.

Enligt Jeanette Hedberg är tre år en lång avtalsperiod.

Och att styra med hela handen ligger inte för SKR som förordar avtal som behöver kunna anpassas till lokala behov och förutsättningar. Det skulle öka arbetsgivarnas gemensamma utmaningar med att klara kompetensförsörjningen, menar de, men utan att precisera kastar de ändå in brasklappen:

– Det kan finnas ett behov av att se över om vissa centrala bestämmelser behöver bli mer normativa.

Vill se sammanhållen reglering

SKR är försiktigt så här inledningsvis men Jeanette Hedberg visar några av korten:

– Vi vill se en fortsatt satsning på friskfaktorerna. Det arbetet har kommit igång och är viktigt.

Och:

– Vi ser ett behov av att se över regelverket kring arbetstid och möjligheterna till en sammanhållen reglering. Som det är nu är det ett regelverk i fler lager som är komplicerat att hantera och svårt att förstå.

Och:

– Ett fortsatt arbete i välfärdens partsråd om viktiga förutsättningar för kompetensförsörjningen och möjligheterna att utvecklas och ställa om till ny kompetens under hela arbetslivet.

”Utan angivna nivåer för lön”

Sveriges Lärare har i sina yrkanden framhållit behovet av ett siffersatt avtal. Alltså en inskriven procentsats för löneökningar. SKR är tycker annorlunda.

– Avtal utan angivna nivåer för löneökningar eftersträvas, vilket ska ge goda möjligheter till lokal lönebildning. Avtalen ska inte heller innehålla individuellt garanterade löneökningar eller bestämmelser om lägstalöner. Vi har noterat Sveriges Lärares önskan om ett siffersatt avtal, så det är en fråga vi får diskutera under förhandlingarna, säger Jeanette Hedberg.