Här får lärarna lägre löner än andra yrken – ”Bryter mot hela idén”

Avtalsrörelsens riktmärke för lönehöjningar på kollektiv nivå ligger på 7,4 procent fördelat på 4,1 procent i år och 3,3 procent nästa år. Samtidigt slår kommuner fast lärarlöneökningar i år på 2 procent – alltså hälften av märket.

Den ekonomiska krisen och historiskt höga märket gör att lärarna med det sifferlösa HÖK21-avtalet i år kan befinna sig bland förlorarna i löneracet. Den utvecklingen kan markera slutet på en era med sifferlösa avtal mellan lärarfack och arbetsgivare.

LÄS MER: Åstrand om snåla löneläget: ”Oansvarigt och obegripligt”

– Anledningen till att vi har skrivit sifferlösa avtal är att det har varit positivt för löneutvecklingen. Vi har sett en bättre löneutveckling än arbetsmarknaden i stort över tid. Men jag är inte så säker på att det blir sifferlöst i framtiden. Varje avtalsrörelse är sin egen, säger Mathias Åström, förhandlingschef på Sveriges Lärare.

HR-chefen: ”Det finns inga garantier” 

I Järfälla är det tredje året i rad som facket suttit i samtal om löneöversynen och upplevt att arbetsgivaren inte lyssnar och inte följer ingångna avtal. När årets ovanligt höga märke inte hade någon effekt på kommunens vilja att höja lärarnas löner beslutade man att helt frånträda samtalen.

– Samtalen var bara bortkastad tid. Arbetsgivaren sade till oss att ”vi kan sitta här, men vi kommer inte ändra oss”. De sade också att inga kommuner tänker anpassa sig till märket, berättar Jonas Persson.

Han beskriver beslutet att frånträda samtalen som ett nederlag för alla parter, men framhåller att facket måste vara tydliga med sitt missnöje.

– Att frånträda en förhandling är en aggressiv handling och en tydlig markering. Men det är slöseri med vår tid att vara delaktiga i någonting som vi i slutändan inte kan påverka.

Lisa Ringbom Axnér är HR-direktör på Järfälla kommun. Hennes bild är inte att samtalen var ett slöseri med tid, men att den haltande ekonomin sätter ramarna för löneökningar.

– Resultatet i årets löneöversyn grundar sig i det ekonomiska läget. Vi hade gärna fortsatt dialogen, men jag tänker att det är en markering från facket, säger hon.

Märket ligger på 4,1 procent, ni ger 2 procent. Gäller inte den svenska modellen i Järfälla?

– Löneöversynen i Järfälla utgår från avtalet som finns i HÖK21, som utgår från den svenska modellen. Lärarna har de senaste sex åren fått högre löneökningar än märket, så det har ju inte varit knutet till det tidigare. När det är sifferlöst finns det inga garantier för ett visst utfall, säger Lisa Ringbom Axnér.

Mathias Åström ser annorlunda på saken. Ett sifferlöst avtal ska inte uppfattas som att arbetsgivarna kan lägga sig hur lågt som helst när det passar dem, menar han.

– I den svenska modellen ligger följsamhet mot märket och det är rimligt att lönerna justeras enligt det. Sifferlöst bygger på ett förtroende arbetsgivaren får – och det förtroendet kan man förlora. Vi kommer att summera 2023 års löneöversyn skarpt inför nästa års avtalsrörelse, säger han.

”Vi kan inte fortsätta så här”

Även i Sigtuna kommun ligger årets lönerevision på förvaltningsnivå på 2 procent, och även där har lärarfacket frånträtt samtalen i protest.

– Jag gjorde en sammanställning av alla möten med arbetsgivaren och de icke resultat som blivit. Då kände vi i styrelsen att det här inte är värdigt, vi kan inte fortsätta så här. Vi måste markera tydligt, säger Magnus Eriksson, ordförande Sveriges Lärare Sigtuna.

Då hade han och kollegorna ända sedan HÖK18 skrevs för fem år sedan försökt få kommunen att göra den analys av lönestrukturen som står inskriven i de två senaste avtalen.

– Medlemmarna är frustrerade. Man får konstatera att de sifferlösa avtalen har gynnat lärarna fram till nu, lärarnas påslag har varit lite större. I år blir det inte så och det sätter naturligtvis i gång massa frågor inför nästa års avtalsrörelse, säger Magnus Eriksson.

Bryter mot avtalets grundidé

Teresia Wallin-Hellberg är Förhandlings- och lönechef på Sigtuna Kommun, och hon medger att kommunen var tröga att komma i gång med arbetet kring lönestrukturer på det sätt som anges i HÖK-avtalen. Men hon framhåller att de hela tiden har en öppen dialog med fackförbunden lokalt.

– Sigtuna har varit sena på bollen att börja jobba med lönestruktur enligt HÖK med en handlingsplan. Men vi började med det hösten 2021, tillsammans med dåvarande Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet. Det är ett arbete som tar tid, det handlar om mycket folk och två stora förvaltningar, säger hon.

När det kommer till kommunens löneökningsutrymme på 2 procent kontra märket på 4,1 procent är hon tydlig: Märket i årets avtalsrörelse påverkar inte vilken löneökning lärare kan förvänta sig.

– När vi satte budget för ett år sedan hade vi ingen aning om var märket skulle falla. Och kollektivavtalet mellan SKR och Sveriges Lärare är sifferlöst. Det har ingenting att göra med hur resten av avtalsrörelsen ser ut, säger Teresia Wallin-Hellberg.

Mathias Åström på Sveriges Lärare menar att det är något av en vantolkning av det avtal som finns.

– Det är inte ett formellt avtalsbrott men det bryter mot den tanke som avtalet bygger på, mot hela idén. Vi är enig med motparten att lönen är viktig för att stärka attraktiviteten för läraryrket. Att då fullständigt bortse från det är ett rejält avsteg från avtalets intentioner, säger han, och tillägger:

– Det spelar naturligtvis roll för hur vi värderar arbetsgivarnas insats i årets översyn. Och det har definitivt med avtalsrörelsen 2024 att göra.

LÄS MER: Åstrand om snåla löneläget: ”Oansvarigt och obegripligt”