Facket inför nya avtalet: ”Vi behöver tänka om”

Under våren 2024 är det dags för ett nytt avtal mellan Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Sveriges Lärare.

Medan medlemmarna i lärarfacket sett inflationen rasa, har kritiska röster höjts mot det sifferlösa avtalet som råder fram tills dess.

– Vi har haft sifferlösa avtal under lång tid och det har gynnat lärare. I år gjorde det inte det och det gör att vi behöver tänka om utifrån de nya premisserna, den nya ekonomiska situationen. Vad behöver vi göra för att lärarna inte hamnar efter, säger Åsa Fahlén.

Sätter lönegolv

I det färska avtalet med Almega, friskolornas representant, kom Sveriges Lärare överens om att industrins märke ska vara golv.

Kommer parterna överens om en procentsats som ligger över märket så gäller detta, i annat fall gäller märket. Åsa Fahlén säger att överenskommelsen är en fingervisning även för kommande avtal.

– I de avtal vi tecknat hittills under året har vi garantier för att det inte blir mindre än märket. Hur vi formulerar det har vi inte kommit fram till, men att vi skulle vilja ha helt sifferlöst – det ser jag som otroligt, säger hon.

Deltog i paneldebatt

Under onsdagen deltog Sveriges Lärare i en pandeldebatt med SKR:s förhandlingschef Jeanette Hedberg, vårdförbundets ordförande Sineva Ribiero och Malin Ragnegård, ordförande för Kommunal, under en temadag hos statliga Medlingsinstitutet.

– Vi är tre förbund som representerar en överväldigande majoritet av dem som arbetar inom offentlig sektor. Vi går alla in i avtalsrörelsen, och med tanke på den höga inflationen diskuterar vi ingångsvärden och hur vi ska resonera, säger Åsa Fahlén.

LÄS ÄVEN: Slut med sifferlösa avtal på friskolorna

Avtalen med Almega och statliga Arbetsgivarverket är färdiga.

I det statliga kollektivavtalet ingår löneökningar med minst 7,4 procent fram till utgångsdatumet i december 2025, samt ökad avsättning till tjänstepension.

De får högre pension

Även för lärare i friskolor ökar pensionsavsättningarna.

– Vi har samma ingångar oavsett vilket avtal vi går in i, det handlar om lön och arbetsbelastning. Skillnaden med friskoleavtalet med Almega var att pensionslösningarna och lönerna låg efter, eftersom man inte tecknat avtal under lika lång tid och där behöver vi lägga mer krut, säger Åsa Fahlén.

Ingångsläget för de tre förbunden liknar varandra: samtliga yrken inom offentlig sektor drabbas av besparingar och problem med kompetensförsörjning.

Och hos Sveriges Lärare har förbundsstyrelsen startat diskussionerna om kraven i den kommande förhandlingen inför den nya avtalsrörelsen.

– Att vi inte hade märke gjorde att man i de flesta kommuner hamnade under. Det är berättigade krav från våra medlemmar att inte halka efter andra yrkesgrupper, säger Åsa Fahlén.

LÄS ÄVEN: Ny rapport: Svag löneutveckling för svenska lärare