Nya skolan får eleverna att stanna
Likvärdighet Politikerna i Borlänge har valt att bygga en helt ny F-6-skola i det starkt segregerade bostadsområdet Tjärna ängar i stället för att, som i andra kommuner, flytta barnen till en mindre segregerad skola. – Jag upplever att man i området känner en stolthet över sin nya skola och att kommunen valt att satsa på just dem som bor här, säger tf rektor Magnus Haraldsson.
Den nybyggda Paradisskolan ligger bara ett stenkast från de gamla skolorna mellan stadsdelarna Tjärna ängar och Paradiset i Borlänge. I samband med höstlovet i fjol lämnade eleverna i området sina gamla slitna skolor Tjärnaängskolan och Solängsskolan. De gamla 60-tals skolorna hade gjort sitt. Tjärnaängskolans idrottshall brann också i maj 2020, vilket ledde till att trä- och syslöjdslokalerna blev brand- och rökskadade.
Magnus Haraldsson tror att det har varit viktigt för de boende i stadsdelen att kommunen har satsat ”en väldig massa pengar” på att bygga en ny skola just i Tjärna ängar.
”Debatten har blivit så känslig att det stannat vid pajkastning", säger tf rektor Magnus Haraldsson.
– Namnbytet har också varit bra för att få en ny start och koppla loss det gamla, säger han.
På Paradisskolan går cirka 380 elever från förskoleklass till årskurs 6. Av eleverna har 93 procent utländsk bakgrund. Bara tolv procent av barnens föräldrar har eftergymnasial utbildning. I byggnationen har man tänkt på allt från ljudkvalitet till utrymme, och varje årskull med fyra paralleller har sin egen hemvist med fyra klassrum och fem grupprum.
Även om de gamla skolorna var slitna, så var förändringsarbetet i full gång sedan hösten 2018. Skolinspektionen hade då gett skolan kritik på 16 av 17 punkter. Ledningen fick svart på vitt vad som behövde åtgärdas.
Dåvarande rektorn Jenny Sandelin påbörjade arbetet tillsammans med sina biträdande rektorer, varav Magnus Haraldsson var den ena.
Ett riskområde
Tjärna ängar är sedan länge ett socioekonomiskt utsatt bostadsområde i Borlänge. Det har klassats av polisen som ett av Sveriges 14 riskområden, ett område som kan riskera att bli ett särskilt utsatt område, enligt polisens bedömning. Kommundelen byggdes på 1960-talet som ett av många miljonprogramsområden. Exakt hur många som bor i området i dag är svårt att få fram. En del talar om 3 500, andra om 10 000. En stor andel som bor i området har somaliskt ursprung och det gäller också Paradisskolans elever.
– Den somaliska gruppen är väldigt stor. Vi har även en grupp med kurdiskt påbrå och en stor arabisktalade grupp. Totalt har vi nog tio till tolv språk som talas på skolan. Men med en kvalificerade gissning så skulle jag säga att 80 eller kanske 90 procent av våra elever är födda i Sverige. De har gått i förskola och skola i Sverige men hur svenska känner de sig?
Den frågan brukar skolan lyfta och diskutera i föräldraforum både digitalt och vid fysiska möten. Och frågan diskuterar de med eleverna i skolan.
– Hur mycket tillhör man någon annan sorts ”bubbla” i samhället eller känner man sig svensk? Givetvis ska eleverna få behålla sin ursprungskultur men vi vill också att de ska bli en större del av den svenska kulturen, säger Magnus Haraldsson.
Givetvis ska eleverna få behålla sin ursprungskultur men vi vill också att de ska bli en större del av den svenska kulturen.
Ett av de stora problemen som Skolinspektionen ringade in, var den låga lärarbehörigheten på de gamla skolorna. Den låg på 35 procent vilket var långt under övriga skolor i Borlänge. Även elevernas kunskapsresultat var låga.
Gjorde om från grunden
Efter kritiken började rektorerna om från grunden med att bygga strukturer och arbetssätt som fungerade och man satsade på kollegialt lärande bland lärarna. Våren 2020 gav Skolinspektionen grönt ljus på alla nedslag. Och på tre år ökade man behörigheten hos de undervisande lärarna från 35 till 95 procent.
Jenny Sandelin lämnade skolan vid höstterminens start i år för att arbeta på Uppsala universitet, men resten av ledningen fortsätter att arbeta utan kursändring och biträdande rektorn Magnus Haraldsson har klivit upp som tf rektor.
– Efter flytten har vi nästan lyckats bibehålla den höga lärarbehörigheten och ligger nu på 88 procent hos de undervisande lärarna, säger han.
Magnus Haraldsson säger att den största utmaningen är att säkerställa och leda skolans undervisning så att den är anpassad och fungerar för deras elever.
– Det spelar liksom ingen roll om vi följer boken om vi inte har elever som hänger med, säger Magnus Haraldsson.
När det gäller segregationsdebatten så tycker han att det är ett problem att den har varit så känslig i Sverige under många år.
Jag tror inte vi ska hålla på och dölja saker. Vi har de utmaningar vi har, och de kommunicerar vi med alla.
– Så känslig att det kanske inte ens kommit till en debatt utan det har stannat vid politisk pajkastning om debatten i stället för att prata om lösningar och utmaningar. Jag stormtrivs med att jobba här. Jag tror inte vi ska hålla på och dölja saker. Vi har de utmaningar vi har, och de kommunicerar vi med alla – från skolchefer och politiker till föräldrar. Vad är det man brukar säga: En spade är en spade och då pratar vi om spaden då, säger Magnus Haraldsson.
