Stora brister i arbetet mot skolsegregationen

Läraren har i en rad artiklar visat på hur kommuner arbetar med att försöka bryta skolsegregationen i Sverige.

Nu släpper Skolinspektionen en ny rapport där de granskar skolhuvudmännens arbete med att minska och motverka segregationens konsekvenser.

I rapporten har man sammanställt resultat från myndighetens tillsyn och kvalitetsgranskningar av hur skolans kompensatoriska uppdrag fungerar i praktiken för att se till att alla elever – oavsett förutsättningar – når målen.

Man har också utgått från vad lärare och elever svarat i skolenkäten.

Rapporten visar på att det kompensatoriska arbetet brister. 

• Tre av fyra granskade huvudmän behöver utveckla sitt kompensatoriska arbete för att minska och motverka skolsegregationen i Sveriges skolor.
• En fjärdedel av de granskade huvudmännen genomför det kompensatoriska arbetet med hög kvalitet.

Kraftfullt agerande saknas

Myndigheten anser att det skulle behövas ett kraftfullt agerande från skolhuvudmannen under längre tid för att förändra situationen och exempelvis vända långvariga, låga kunskapsresultat.

Skolinspektion pekar på en rad olika problem som påverkar varandra, som till exempel problem inom undervisningen, svag styrning från skolhuvudmannen, bristande studiero, brister i särskilt stöd och otillräckligt elevhälsoarbete.

Problem som kan leda till negativa spiraler, som för huvudmannen blir svåra att ta sig ur.

– Vi ser att det är vanligt att skolhuvudmännen ger samma stöd och lösningar till alla skolor i stället för att ringa in specifika behöv hos skolor med utmaningar, säger Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo i ett skriftligt citat till Läraren.se.

Sämre studiero

Skolenkäten visar också att studieron är sämre och otryggheten är större i de segregerade skolorna som ligger i socioekonomiskt utsatta områden. Lärarna i de skolorna uppger också oftare än i andra skolor att eleverna inte får det stöd de behöver. Samtidigt uppger eleverna att utmaningarna i skolarbetet är dåliga och skolarbetet är för lätt men man upplever samtidigt att deras lärare tror på deras förmåga. Lärarnas svar pekar åt samma håll men är inte lika tydliga.

Lärarna uppger att de i lägre grad än i andra skolor kan stimulera ”duktiga elever”.

– Det är viktigt att man sätter in kraftfullt stöd till skolor som till exempel har långvarigt svaga kunskapsresultat. Det är även viktigt att säkra att skolorna har hög andel behöriga lärare, säger Helén Ängmo.