Här klarar 6 av 10 inte gymnasiet

Skolsegregationen i Sverige går åt fel håll. Det visar siffror från Delegationen mot segregation (Delmos), i myndighetens årsrapport 2022. Den visar att sex av tio 19-åringar, i bostadsområdena med störst socioekonomiska utmaningar, inte slutförde gymnasiet med en examen. Redan i grundskolan föll 36 procent av niondeklassarna från de mest segregerade områdena bort, eftersom de inte var behöriga att söka till gymnasieskolans nationella program. Värst såg det ut för pojkarna. När man följde upp ungdomarna vid 34-års ålder så saknade nästan 4 av 10 sysselsättning, av de som inte hade klarat gymnasiet.

Samtidigt slår skollagen fast att elever med sämre förutsättningar att nå målen, ska kompenseras för det med skolans hjälp. Men skolsegregationen påverkas av kommunens ekonomi, och även i hög grad av statliga lagar och beslut.

– Det är med en god vilja som kommuner försöker bromsa skolsegregationen och uppnå det skollagen anger men det funkar inte på grund av det statliga regelsystemet, med bland annat skolval som du som lokal kommunal aktör inte rår på. Det nationella systemet skapar möjligheten till självsegregation för föräldrar och elever, säger Per Kornhall, tidigare lärare och skoldebattör som granskat skolsegregationen i rapporten ”Ett söndrat land”.

Inget lätt uppdrag

Tidningen Lärarens nedslag i fem olika kommuner visar att uppdraget att lösa skolsegregationen inte är lätt. Trots att staten försöker kompensera kommunerna med olika statsbidrag, som till exempel ”likvärdighetsbidraget”.

Kommuner prövar många olika ”lösningar” för att få bukt med skolsegregationen. Särskilda lönesatsningar och utbildningsinsatser har gjorts för att försöka locka behöriga och kompetenta lärare till skolorna i de mest utsatta områdena. Det finns också omfattande försök som innebär att kommuner på olika sätt försökt flytta runt elever för att minska skolsegregationen.

Det handlar om bussning av elever till mindre segregerade skolor, stängning av skolor  eller skapande av en stor, sammanslagen centrumskola. 

Ett 60-tal kommuner har, mellan åren 2010 och 2020, stängt hundratals skolor helt eller delvis för att bryta skolsegregationen, visar en enkätundersökning som Sveriges Radio gjorde 2020.

Bussning gav blandade resultat

Bussning av elever med utländsk bakgrund till skolor med elever med ”svensk bakgrund” hör till de mest omdebatterade försöken och har gjorts i flera,  stora som små, kommuner och oavsett politiskt styre.

Malmö var år 2007 bland de första kommunerna som bussade elever från Kroksbäcksskolan, där över 90 procent av eleverna hade utländsk bakgrund, till Linnéskolan i Limhamn. Försöket blev inte lyckat när eleverna med svensk bakgrund flyttade på sig. Ett försök som fick mer positivt gehör kom fem år senare. Botkyrka fattade då beslutet att nyanlända högstadieelever från de socioekonomiskt segregerade delarna i norra Botkyrka, skulle få busskort och erbjudande om tvåspråkig undervisning på Falkbergsskolan i Tullinge. 

– Vår ambition var att slå två flugor i en smäll. Dels genom att erbjuda tvåspråkig undervisning till elever med olika modersmål i de svensktäta områdena så de exempelvis på raster och i matsalen skulle omges av elever som hade svenska som sitt förstaspråk. Dels genom den tvåspråkiga undervisningen i sig, där vi ville se till att nyanlända elever inte tappade sina kunskaper i exempelvis matematik bara för att de inte kunde begreppen på svenska, säger Erik Nilsson, tidigare statssekreterare på utbildningsdepartementet som då var chef för barn- och utbildningsförvaltningen i Botkyrka.

Svårt att bygga ut

Elevernas resultat var goda men att utvidga projektet var inte helt enkelt. Det fanns problem organisatoriskt, transportmässigt och man kunde inte kringgå närhetsprincipen. Bland kritikerna inom politiken finns på riksnivå M och SD. 

– Förslaget om en, av staten, orkestrerad allsidig social blandning på våra skolor kommer få som konsekvens att man lokalt tvingas styra och blanda barn efter sociala faktorer som var man bor, föräldrarnas utbildningsnivå och inkomster. För Sverige, där integrationsproblemen är så stora, skulle det i praktiken innebära att även barnens etniska bakgrund kommer bli avgörande. Att sortera barn på det här sättet vänder sig Moderaterna kraftigt emot, säger Lars Hjälmered, skolpolitisk talesperson för M.