Forskaren: Därför toppar svenska elever i nya testet

Svenska elever är bra på demokrati – för att svenska skolan i sig är demokratisk. Det menar forskaren och läraren Stefan Cohen.

Likvärdighet Samtidigt som svenska elever toppar i demokratikunskaper, enligt undersökningen ICCS, lägger regeringen förslag som i praktiken innebär minskat elevinflytande.
– Jag tror är en anledning till att Sverige ligger högt är att svenska skolan praktiserar demokrati, säger didaktikforskaren Stefan Cohen.

Emma Olsson

28 nov 2023

Svenska åttondeklassare presterar på toppnivå i samhällsfrågor. I den internationella kunskapsmätningen ICCS placerar sig Sverige på andra plats.

Det är bara Taiwan som presterar bättre än Sverige i ICCS, som testar vad elever kan om och har för engagemang i demokrati- och samhällsfrågor. Det är frågor som tas upp i flera ämnen, men främst i samhällskunskap.

I regeringens utredning om ökad trygghet och studiero i skolan ska utredaren undersöka hur det blir tydligare att det är rektorn som är ansvarig för ordningsreglerna – även om eleverna även i fortsättningen ska kunna ha åsikter.
Samtidigt försvinner elevens val.

Varnar för negativa krafter

Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén varnar för krafter som påverkar demokratin negativt.

Åsa Fahlén.

– Anmälningsplikt, begränsad yttrandefrihet och visitationszoner är några sådana åtgärder. Det finns också ett regeringsförslag om att begränsa elevernas inflytande. Men demokrati är inget vi kan ta för givet, det måste arbetas med aktivt och mycket av det som presenteras nu är repressivt, säger Åsa Fahlén.

Men svensk skola ligger långt fram i demokratikunskaper.

Det menar gymnasieläraren och numera didaktikforskaren Stefan Cohen, vid Stockholms universitet och högskolan i Dalarna.

Han är tidigare gymnasielärare i samhällsvetenskapliga ämnen, och har precis påbörjat arbetet med sin avhandling om rollspel i historieundervisningen.

”Svensk skola praktiserar demokrati”

– Jag tror är en anledning till att Sverige ligger högt är att svenska skolan praktiserar demokrati. Det är elevråd, elevdemokrati, klassråd och klassrepresentanter och ett enormt stort fokus på praktiken i styrdokument och läroplaner. Jag tror inte att det bara går att undervisa om demokrati – det ger inga långvariga resultat. Att man lever i miljön ger långvarig förståelse. Att man har klassråd, säger Stefan Cohen.

Stefan Cohen menar att ICCS mäter värdefulla egenskaper hos eleverna.

– Det är positivt att de inte bara mäter faktakunskaper utan även förmågor. Då blir det lite intressant. Jag anser att Pisa i vissa delar mäter vilken undervisning som är bäst på att få elever att memorera och minnas, men eftersom den här också mäter elevernas förmåga att praktisera och deras attityder. Då blir det intressantare, hur kunskaper används och märks mer än att man kan svara på hur många ledamöter det finns i riksdagen, säger han.

Så brister likvärdigheten

Men det finns orosmoln. Elever från hem utan socioekonomiskt kapital, mätt i bland annat föräldrarnas utbildning och antalet böcker i hemmet, sjunker i sina kunskaper om demokrati.

Pojkarnas resultat är sämre än flickornas.

– Vi klarar det med vanlig undervisning där förskollärare och lärare har sjyssta arbetsförhållanden. Men med fler barn, mer administration, fler arbetsuppgifter – då hinner man inte med eleverna. Barn från goda socioekonomiska förhållanden klarar sig, grovt uttryckt, i vilket skolsystem som helst. Men barn som inte har stöd hemifrån råkar värre ut när man skär ner på skolan. Det spär på den bristande likvärdigheten, precis det vi ser i resultaten, säger Åsa Fahlén.

Därför vill han se rollspel i undervisningen

Stefan Cohen säger att rollspel är ett perfekt sätt att undervisa om demokrati. Själv har han arbetat med FN-rollspel i femton år.

– Man gör demokrati, upplever demokrati, man får erfara demokrati genom rollspel. Jag har hållit på med FN-, EU- och riksdagsrollspel där man spelar en roll. Jag tycker att det är tydligt att eleverna förstår att det tar tid att komma överens, att det är svårt och att man inte alltid gör det, säger Stefan Cohen.

Forskaren: Så använder du rollspel på demokratilektionen

Börja med att placera eleverna i något lokalt sammanhang, det är mycket jobb att läsa in sig på länder.
Det räcker med en eller två lektioner.
Tänk att eleverna är kommunfullmäktige, några är styrelse och de andra är medborgare.
Det kan vara en fiktiv kommun eller den man bor i. En fiktiv är bra i början för att undvika att fastna i diskussioner om aktuella frågor i hemkommunen.
Eleverna som är medborgare skriver medborgarförslag och presenterar.
Kommunstyrelsen väljer ut fem förslag att godkänna och motiverar varför och varför de inte valde de andra.
”Det blir som på riktigt: Några antas, andra antas inte och eleverna måste motivera varför. Det behöver inte innebära flera veckors förberedelse eller att man har lokaler, men det blir demokrati rakt av”.
Att det är medborgarförslag gör att det inte alltid bara blir känsliga frågor. Det händer ibland, det är grundläggande lokal nivå. Att börja med att diskutera invandring är svårt om man som lärare är ovan med känsliga frågor och inte prövat rollspel eller har så stor erfarenhet.
Demokrati handlar ju också om annat än kontroversiella frågor, det är viktigt att komma ihåg.

Källa: Stefan Cohen, didaktikforskare vid Stockholms universitet och Högskolan i Dalarna.