
80 procent av niorna, inklusive nyanlända elever, blev behöriga till gymnasiet i år.
Likvärdighet Bara 28 procent av eleverna på Rosengårdsskolan var behöriga till gymnasiet, och skolan hade stora problem med stök och kränkningar. Här stängde man ned skolan helt och spred ut eleverna. Men nu är skolan i gång igen – och ser ut att blomstra.
På den segregerade Rosengårdsskolan i Malmö har personalen erfarenhet av att både stänga högstadiet och öppna det igen efter ett genomgripande förändringsarbete.
För drygt tio år sedan var kränkningar, bråk och stök vardag för Rosengårdsskolans elever och lärare. Bara 13 procent av alla elever var godkända i alla ämnen. Drygt sju av tio elever kom inte vidare till gymnasiet. Skolan sågs som en av Sveriges sämsta och Skolinspektionen gav skolan hård kritik vid sin tillsyn 2011. Försöken att vända studieresultaten lyckades inte. Våren 2013 beslöt därför Malmös politiker att stänga högstadiet på Rosengårdsskolan där problemen var som störst. De 130 högstadieeleverna spreds ut på olika skolor i Malmö. Låg- och mellanstadieeleverna blev kvar på skolan.
Åtgärden gick enligt plan. Resultaten förbättrades för de flyttade eleverna och ungefär hälften av eleverna tog sig vidare till gymnasiet. Men det var inte alla elever som trivdes på sina nya skolor och kände sig hemma där, säger Cecilia Larsson Ståhl.
– En del barn fick åka över en timme enkel väg för att ta sig till skolan. Det påverkade såväl fritidsaktiviteter som annat i deras liv. Föräldrarna var kluvna. Några ifrågasatte varför deras barn skulle behöva åka i väg och inte fick gå på en närliggande skola.
80 procent av niorna, inklusive nyanlända elever, blev behöriga till gymnasiet i år.
Cecilia Larsson Ståhl började på skolan som rektor våren 2018. Hon har inte varit med om de tuffaste åren på skolan men historierna om skolan har inte undgått henne. Men självbilden på skolan håller på att förändras. De flesta eleverna talar i dag väl om sin skola och de flesta föräldrar är, enligt rektorn, nöjda med skolan.
– När jag började här hade många elever en väldigt negativ bild av skolan, framför allt på mellanstadiet. De frågade: Varför är du här? Fick du inget annat jobb? Att jag hade valt att jobba på skolan hade de svårt att förstå, säger hon.
Varför är du här? Fick du inget annat jobb?
Cecilia Larsson Ståhl säger att även om det redan då var en bra skola, som blivit bättre i dag, kunde eleverna inte se det. Det negativa ryktet om skolan hängde kvar i samhället. Hon tror att stängningen av skolan var ett klokt beslut även om det var omdiskuterat.
För Rosengårdsskolans låg- och mellanstadieelever och lärarna blev det en nystart. Man byggde upp vad som skulle kallas för Rosengårdsmodellen, där lärare och annan skolpersonal arbetar med tydliga strukturer och gemensamma ramar för hela skolan.
– Eleverna har samma struktur på lektionsstart och avslut oavsett ämne eller årskurs. Vi har en viss arbetsgång på våra lektioner som ser ungefär likadan ut oavsett årskurs. Vi arbetar med bildstöd i klassrummet och ett språkfrämjande arbetssätt, säger Cecilia Larsson Ståhl.
Efter önskemål från föräldrar och några år med ett kraftigt växande elevunderlag i Malmö började politikerna fundera på att öppna högstadiet igen. Beslut fattades och hösten 2019 öppnade högstadiet igen men med bara 25 elever per årskurs och en musikinriktning.
– Självklart var det en liten risk som politikerna tog men jag känner att vi var redo att starta högstadiet igen när beslutet kom, säger hon.
Elevunderlaget är i dag det samma som innan stängningen. Men resultaten och tryggheten på skolan är helt förändrade.
Det ligger ett väldigt hårt arbete bakom förändringarna både från elever och personal.
– Det ligger ett väldigt hårt arbete bakom förändringarna både från elever och personal. Vid skolavslutningen i år var 80 procent av våra första nior inklusive de nyanlända behöriga att söka till gymnasiet. Och 86 procent om man räknar bort de nyanlända i klassen, säger rektorn Cecilia Larsson Ståhl.
År 2021 visade Malmös trygghetsundersökningar att femteklassarna på Rosengårdsskolan svarade att de kände sig tryggast i jämförelse med alla andra elever i samma ålder på stadens skolor.
– Relationerna som personalen skapat till eleverna har skapat trygghet och det finns alltid någon att prata med för eleverna. Vid alla övergångar mellan lektioner finns det vuxna. Elever blir alltid sedda och uppfångade, säger hon.
Slutreplik Hanna Garberg besvarar Skolledarnas oro för regleringar av lärares arbetstid.
Replik ”Kroka arm med oss i regleringsfrågan” skrev Hanna Garberg – nu svarar skolledarna.
Hök25 Uppmaningen till SKR i striden om reglerad planeringstid.
Debatt ”Förutom faktafel och fusk äventyrar AI även förmågan till källkritik”.
Debatt Hanna Garberg om SKR:s förslag för lärares arbetsmiljö: ”Ett hån”
Hök25 ”Stora oönskade konsekvenser för tredje man”
Hök25 ”Strejk är bättre som hot än vad den är i verkligheten.”
Debatt ”Antingen är det en marknad eller så är det inte en marknad. Det kan inte bara vara det när det passar”
Debatt ”Politikerna har nu ett val. Antingen skapar de en tyglad lärarkår, eller så lyssnar de till oss som faktiskt berörs.”
Debatt ”Elevhälsoprocessen i svensk skola måste skrotas – den är orättvis”.
Digitala nationella prov Arbetar redan med upphandlingen av en ny provplattform: ”Har haft dialog med kritikerna”.
Krönika ”Jag försöker förstå hur lärares status ska kunna öka när vi blir så uppläxade hela tiden.”
Våld i skolan Utbildningsministern: Tryggheten i svenska skolor har tyvärr blivit sämre över tid.
Debatt Elevernas svar på filosofiska frågan förvånade: ”Detta är viktigast med skolan”.
Debatt ”Kvartalsrapporter ska inte styra skolan”.
Arbetsbelastning ”De styrande borde ta chansen att minska grupperna nu när de har möjlighet.”
Forskning Stor studie: ”Lärarna behöver ges större utrymme att påverka arbetet”.
Friskolor Diskussion om vinster i skolan: ”Välfärdstjänster är inte som andra tjänster.”
Jag är lärare Jörgen Berg om varför han är lärare – och vad han skulle göra om han var skolminister för en dag.
Nedskärningar ”Har man halkat efter lönemässigt kan det bero på att man underpresterat i sin roll.”
Krönika ”För de allra flesta är mobilförbudet en ickefråga.”
Studiero Förslaget: Obligatorisk insamling av elevers mobiltelefoner i början av skoldagen.
Forskning 70 föreläsare delar med sig av forskning och erfarenheter från undervisning under en och samma dag.
Digitala nationella prov Varnar för att resultaten inte blir tillförlitliga: ”Vi är fly förbannade”.
Digitala nationella prov Starta kopiatorn – detta gäller för nationella proven.
Debatt ”Det är dags att ställa oss frågan vad vi fått för de 697 miljoner kronor som investerats”
Avtalsrörelse Här är frågorna de ser som viktigast i förhandlingarna.
Arbetstid Göteborg satsar – men Eskilstuna backar. Det handlar om arbetstidsförkortning.
Avtalsrörelse Förhandlingschefen: ”Det blir tufft”.
Avtalsrörelse Han undervisade och studerade parallellt. ”Jag är lyrisk”.
Annat SKR skeptiskt till kraven från Sveriges Lärare.
Digitala nationella prov 4 000 elever och anställdas personuppgifter läckta – Integritetsskyddsmyndigheten inkopplad.
Krönika ”Hoppas att staten inte försitter detta gyllene tillfälle”, skriver Per Kornhall.
Krönika ”Det vore en stor vinst för både lärare och elever”, skriver Filippa Mannerheim.
Debatt ”Den havererade provplattformen är dock bara toppen av ett isberg” skriver representanter för Elevernas riksförbund.
Digitala nationella prov Så tvingas lärarna lösa problemet – för att genomföra nationella proven.
Debatt ”Jag tror att jag med flera verksamma i skolan värld kunde talat om för er att vi skulle stå precis där vi står”.
Digitala nationella prov Har föreslagit granskning av Haverikommissionen: ”Lever i det förgångna”.
Debatt Grundskolechefen efter Wimans krönika: ”Uppgifterna om Kunskapsskolan stämmer inte”.
Debatt Tjänstefördelningen pågår: ”Här är receptet på bra arbetsmiljö”.
Digitala nationella prov Letar efter orsakerna – ”Så fort vi är säkra öppnar vi Skolplattformen igen”.
Lärarutbildning ”Studenterna ska få en bredd av erfarenheter från verkligheten” säger Adam Kedert.
Lärarutbildning Att ta sig an en student innebär inte bara extraarbete – det är en chans att utveckla sig själv.
Krönika ”Tänk om Skolverket kunde göra vad fasen som helst för att mildra skadan av detta vettlösa tids- och pengaslöseri.”
Ledare Samtidigt med sorgearbetet efter morden på Risbergska skolan gäller det att börja forma en väg framåt.
Digitala nationella prov Har kostat 697 miljoner: ”Vi kräver att Lotta Edholm och Skolverket förklarar sig”.
Debatt Forskaren varnar för att obs-förslaget leder till ökat utanförskap och ökade kostnader
Debatt ”Min erfarenhet är att den lilla gruppen har gjort gott för dessa elever”, skriver Torbjörn Klasson som har arbetat som speciallärare i 37 år.
Debatt Forskaren: ”Nya läroplanen stick i stäv mot egna målen när det gäller digitaliseringen”.
Krönika ”Bo Jansson har bokstaverat det vi andra har gormat oss hesa om i flera år.”