80 procent av niorna, inklusive nyanlända elever, blev behöriga till gymnasiet i år.
Eleverna spreds ut – nu är de tillbaka
Likvärdighet Bara 28 procent av eleverna på Rosengårdsskolan var behöriga till gymnasiet, och skolan hade stora problem med stök och kränkningar. Här stängde man ned skolan helt och spred ut eleverna. Men nu är skolan i gång igen – och ser ut att blomstra.
På den segregerade Rosengårdsskolan i Malmö har personalen erfarenhet av att både stänga högstadiet och öppna det igen efter ett genomgripande förändringsarbete.
För drygt tio år sedan var kränkningar, bråk och stök vardag för Rosengårdsskolans elever och lärare. Bara 13 procent av alla elever var godkända i alla ämnen. Drygt sju av tio elever kom inte vidare till gymnasiet. Skolan sågs som en av Sveriges sämsta och Skolinspektionen gav skolan hård kritik vid sin tillsyn 2011. Försöken att vända studieresultaten lyckades inte. Våren 2013 beslöt därför Malmös politiker att stänga högstadiet på Rosengårdsskolan där problemen var som störst. De 130 högstadieeleverna spreds ut på olika skolor i Malmö. Låg- och mellanstadieeleverna blev kvar på skolan.
Förbättrade resultat – till ett pris
Åtgärden gick enligt plan. Resultaten förbättrades för de flyttade eleverna och ungefär hälften av eleverna tog sig vidare till gymnasiet. Men det var inte alla elever som trivdes på sina nya skolor och kände sig hemma där, säger Cecilia Larsson Ståhl.
– En del barn fick åka över en timme enkel väg för att ta sig till skolan. Det påverkade såväl fritidsaktiviteter som annat i deras liv. Föräldrarna var kluvna. Några ifrågasatte varför deras barn skulle behöva åka i väg och inte fick gå på en närliggande skola.
Cecilia Larsson Ståhl började på skolan som rektor våren 2018. Hon har inte varit med om de tuffaste åren på skolan men historierna om skolan har inte undgått henne. Men självbilden på skolan håller på att förändras. De flesta eleverna talar i dag väl om sin skola och de flesta föräldrar är, enligt rektorn, nöjda med skolan.
– När jag började här hade många elever en väldigt negativ bild av skolan, framför allt på mellanstadiet. De frågade: Varför är du här? Fick du inget annat jobb? Att jag hade valt att jobba på skolan hade de svårt att förstå, säger hon.
Varför är du här? Fick du inget annat jobb?
Cecilia Larsson Ståhl säger att även om det redan då var en bra skola, som blivit bättre i dag, kunde eleverna inte se det. Det negativa ryktet om skolan hängde kvar i samhället. Hon tror att stängningen av skolan var ett klokt beslut även om det var omdiskuterat.
För Rosengårdsskolans låg- och mellanstadieelever och lärarna blev det en nystart. Man byggde upp vad som skulle kallas för Rosengårdsmodellen, där lärare och annan skolpersonal arbetar med tydliga strukturer och gemensamma ramar för hela skolan.
– Eleverna har samma struktur på lektionsstart och avslut oavsett ämne eller årskurs. Vi har en viss arbetsgång på våra lektioner som ser ungefär likadan ut oavsett årskurs. Vi arbetar med bildstöd i klassrummet och ett språkfrämjande arbetssätt, säger Cecilia Larsson Ståhl.
Efter önskemål från föräldrar och några år med ett kraftigt växande elevunderlag i Malmö började politikerna fundera på att öppna högstadiet igen. Beslut fattades och hösten 2019 öppnade högstadiet igen men med bara 25 elever per årskurs och en musikinriktning.
– Självklart var det en liten risk som politikerna tog men jag känner att vi var redo att starta högstadiet igen när beslutet kom, säger hon.
Elevunderlaget är i dag det samma som innan stängningen. Men resultaten och tryggheten på skolan är helt förändrade.
Det ligger ett väldigt hårt arbete bakom förändringarna både från elever och personal.
– Det ligger ett väldigt hårt arbete bakom förändringarna både från elever och personal. Vid skolavslutningen i år var 80 procent av våra första nior inklusive de nyanlända behöriga att söka till gymnasiet. Och 86 procent om man räknar bort de nyanlända i klassen, säger rektorn Cecilia Larsson Ståhl.
År 2021 visade Malmös trygghetsundersökningar att femteklassarna på Rosengårdsskolan svarade att de kände sig tryggast i jämförelse med alla andra elever i samma ålder på stadens skolor.
– Relationerna som personalen skapat till eleverna har skapat trygghet och det finns alltid någon att prata med för eleverna. Vid alla övergångar mellan lektioner finns det vuxna. Elever blir alltid sedda och uppfångade, säger hon.