Använd kroppen och bli en bättre lärare

Fyrtio sekunder. Ungefär så lång tid tar det att få ordning på en stökig klass. Om du klarar av att ta kommandot och etablera dig som ledare, vill säga. 

Tricket för att lyckas är att förmedla ditt budskap genom kroppsspråket. Med anda ord; att använda ett icke-verbalt ledarskap som utgår från blick, gester, rörelsemönster och tempo.

Det menar John Steinberg, som är fil dr i pedagogik, lärarfortbildare och har skrivit handboken ”Lärarens kroppsspråk” (Gothia kompetens).

– Tesen i min bok är att vårt eget beteende, det vill säga hur vi går, pratar och rör oss, i sin tur påverkar elevernas beteende, säger han. Men jag har inte skrivit någon bibel. Syftet är att få lärare att titta på sin egen professionalitet genom att slipa på det egna kroppsspråket, sammanfattar John Steinberg, som även varit rektor, universitetslektor och skrivit ett 50-tal böcker om inlärning och ledarskap riktade till lärare.

Han poängterar att läraryrket innefattar mycket mer än att behärska specifika ämneskunskaper. En bra pedagog ska förmedla både värme och struktur. Och inte minst vara en artist och tänka som en skådespelare.

– Det handlar om att inta scenen och fånga publiken. Jag tycker att många lärare har slutat berätta och inte längre tar plats i klassrummet. Men att allt mer ersätta berättarkonsten med exempelvis skriftliga instrueringsmallar och Youtubefilmer leder till sämre resultat. Att i stället använda sig av kroppsspråket är ett sätt att återupprätta yrkets heder, säger han. 

Hur gör man då för att bli till en artist i klassrummet? Det är väl inte alla lärare som har en skådespelarbegåvning?

Jo, talang spelar en viss roll. Men undervisning är en konstart som alla kan lära sig behärska – om viljan finns och om du övar. Alla, absolut alla, kan bli bättre, framhåller John Steinberg.

Han är själv ett levande bevis på att det går. I grunden ser han sig som en introvert person som under uppväxten i USA fasade för att stå på en scen. Han drar sig till minnes en musikuppvisning där han i ren nervositet spelade fel låt på trumpeten. Vid ett annat tillfälle var han så spänd, inför att hålla ett anförande i skolan, att han snubblade i trappan upp till podiet.  

– Men jag har tränat och analyserat vad jag behöver öva mer på. Framför allt har jag tittat på hur de som lyckats gör. I dag älskar jag att hålla föreläsningar inför stora grupper.

Så blir du bättre på kroppsspråk

John Steinbergs bok är fylld av praktiska tips. Till exempel att utnyttja pauser för att skapa nyfikenhet och tid för eftertanke. Andra råd är att använda inkluderande gester som är riktade utåt och uppåt. 

Hans allra bästa – och enklaste – råd är röra sig runt i klassrummet. Det skapar närhet och dessutom en känsla av oförutsägbarhet som får eleverna att bli mer alerta. 

John Steinberg uppmanar också lärare att ”grubbla” och ständigt fråga sig själva: Vad kan jag göra annorlunda?

– I stället för att lägga ansvaret på eleverna i en stökig klass menar jag att man ska ägna sig åt självrannsakan och fundera över vad som kan bli bättre i det egna kroppsspråket och beteendet. Som ledare har du det yttersta ansvaret för stämning och resultat, inskärper John Steinberg.

Ett ansvar som innefattar att ibland ge tillrättavisningar. 

”Du kanske vill få en elev att sluta tjafsa med en klasskamrat och i stället fokusera på sitt arbete. Lösningen kan vara att förmedla ett ’hårt budskap på ett mjukt sätt’. Kombinationen av ord och röst är det avgörande. Ett hårt budskap som sägs med en mjuk röst har lättare att landa och tas emot”, skriver Steinberg i boken.

Men ibland räcker det inte. Eleverna fortsätter att stöka, går i försvarsställning och blir kanske aggressiva. 

Då är det principen ”kroppen nära – ögonen ifrån” som gäller. Den går ut på att läraren förflyttar sig nära den som tjafsar men fortsätter att undervisa. Men utan att spänna blicken i personen.

Att vara lärare är framför allt ett relationsyrke

– Genom kroppen markerar du att du har observerat vad som händer. Oftast räcker det. Om eleverna ofta är stökiga bottnar det troligen i att de har problem och inte litar på vuxna. En stor del av lärarjobbet handlar om att bygga förtroende och få eleverna att slappna av för att kunna samarbeta. Att vara lärare är framför allt ett relationsyrke, säger John Steinberg.  

Marie Gelang, docent i retorik, är inne på samma linje. Hon har skrivit en avhandling om hur viktigt det är att talaren har tajming, flyt och energi. Framför allt framhåller hon vikten av att kunna läsa av sin publik och pejla stämningen.

Anpassa kroppsspråk efter situation

–  På så sätt kan man anpassa sitt kroppsspråk till situationen. Det kanske inte alltid passar att använda stora gester exempelvis. I grunden handlar det inte om att följa någon manual utan att i stället utnyttja vad du själv är bra på. Alla behöver inte var likadana, vi lever ju i ett föränderligt samhälle, säger Marie Gelang.

I stället för att likrikta kroppsspråket är poängen att utnyttja sina egna kvaliteter. En person kanske har en fin röst, medan en annan har talande gester. Om du saknar det ena kan du kompensera med det andra, menar hon.

Marie Gelang tar retorikmästaren Barack Obama som exempel.

– Han använder sällan gester och står ofta stilla. Men han har en fantastisk röst och en känsla för rytm. Det skapar dynamik. Dessutom har han ofta ögonkontakt med åhörarna. 

Marie Gelang påpekar att det finns flera studier som framhåller vikten av just ögonkontakt.

– I klassrummet kan det handla om att möta eleverna på deras nivå och att inte hela tiden själv stå upprätt och titta ned på dem. För att få en bra interaktion kanske du i stället ska sätta dig bredvid eleverna då och då.

Dessutom finns det forskning som framhåller leendets betydelse. 

– Särskilt om leendet kombineras med en liten nick. Det är också effektivt att överraska med att lägga in pauser och att växla mellan stora och små gester. Men det viktigaste är att du är dig själv och fokuserar på eleverna, säger Marie Gelang.